Månadsarkiv: juli 2016

Närhetsprincipen för de yngsta eleverna

Även om det inte var något som avgjorde att jag lämnade politiken, så var det en viktig fråga för mig när mitt tidigare parti frångick vår inställning om närhetsprincipen för de yngsta och menade att föräldrarna ändå skjutsar sina barn till skolan. Det skedde i samband med att man tog det beslut som sedan ledde till att jag hoppade av. Hade jag fortsatt som förtroendevald så hade jag aldrig kunnat stå bakom det. För mig har just närhetsprincipen, alltså att ju yngre man är, ju närmare ska man ha till skolan, alltid varit självklar. Den främsta anledningen är naturligtvis att det ska vara så enkelt som möjligt att ta sig till skolan när man är liten. Vidare så är det en miljöfråga. Ju fler som kan promenera eller cykla, ju bättre är det för miljön. Det handlar också om trafiksäkerhet på grund av att många föräldrar skjutsar barnen till skolan. Är man lite äldre så kan man ta sig till skolan själv, men det fixar man inte om man går i förskoleklass eller på lågstadiet.

I Huddinge där jag bor så jobbar man sedan många år med vandrande skolbussar. Det innebär att föräldrarna går med barnen i grupp till skolan, vilket är bra på många sätt och inte minst så är det trevligt att promenera när man har sällskap. Motion får man också och klarar därför dagen bättre. Det här var något som jag jobbade för när jag var politiker och ansvarig för folkhälsan i kommunen och jag brinner fortfarande för den här frågan. Jag hade själv nära till skolan när jag gick i grundskolan och kunde ganska snart gå fram och tillbaka ensam. Snart fick jag även ta cykeln. Mina egna barn har också kunnat gå eller cykla de första åren och det har känts bra att de har kunnat göra det.

Så här beskriver Huddinge vandrande skolbussar: ”En vandrande skolbuss är ett organiserat samgående där flera familjer turas om att följa sina egna och andras barn till skolan. Familjer i samma område går samman och turas om att gå med barnen till skolan.” Här kan du läsa mer och bli inspirerad: http://www.huddinge.se/trafik-vagar-och-resande/trafiksakerhet/saker-skolvag/vandrande-skolbuss/ Nu kan man visserligen bo så till så att det inte finns möjlighet att ta sig på skolan på annat sätt än med bil eller buss och då är det som det är. Men jag kommer aldrig att ställa mig bakom att närhetsprincipen ska gälla de äldre eleverna på bekostnad av de yngsta när möjligheten finns och det främst för barnens egen skull naturligtvis, men miljön och trafiksäkerheten väger väldigt tungt det med.

 

Annonser

Fler självmord på sommaren

Ett stort folkhälsoproblem i Sverige är självmord. Människor känner att livet är så tungt så det blir den enda utvägen till sist. Många kanske tror att ett självmord alltid är planerat, men speciellt sommartid så är det många som sker impulsivt. För oss flesta så är sommaren skönare ju varmare och soligare den är, men för många så blir just dessa saker det som gör det outhärdligt. Vårdguiden skriver väldigt bra om det här och de ger även tips på var man kan vända sig både om man bär på självmordstankar och om man är vän eller anhörig. http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Sjalvmordstankar/?ar=True

Självmord går att förebygga, men kunskapen är alldeles för låg hos de flesta. Ett förlorat liv går dessvärre aldrig att få tillbaka, så det är sorgligt att just de här problemen får så litet utrymme i folkhälso- och hälsopolitiken. Jag menar inte att det ska vara på bekostnad av annat, men kanske hälsa som politiskt område helt enkelt borde få större utrymme totalt. Ibland så skrivs och talas det om självmord, men det är oftast i samband med någon speciell händelse som att till exempel en känd person har tagit sitt liv. Sedan så tar det slut där och de råden och den där kunskapen om vad som vi alla som medmänniskor kan göra, ja de kommer aldrig.

Har du någonsin svarat ärlig på frågan ”Hur står det till”? Testa och se hur många som verkligen menar vad de säger. Det är visserligen en artighetsfras, men om någon, speciellt som du inte förväntar dig, ärligt talar om att det inte är bra, var då beredd att lyssna. I de flesta fall så kan det räcka med att få prata av sig, men det kan faktiskt vara så att någon mår mer dåligt än att det bara är lite extra motigt för tillfället. Det finns hjälp att få när man mår som sämst, men ibland så behöver omgivningen rycka in och se till att den hjälpen fås. Så avbryt inte och visa ointresse om någon öppnar sig för dig. Lyssna och visa att du finns där.

 

 

Ett förtydligande om lokalpartier

I februari så gjorde jag ett inlägg där jag skrev att lokalparteirna kom in i våra kommunfullmäktige på 1970-talet. Jag har även, förra månaden, skrivit om att de var vanliga förr fram till 1940-talet. Det är korrekt, för de här partierna har alltid funnits parallellt, men det tog ny fart från 70-talet och framåt, så det var alltså en felskrivning när jag sa att de kom först då. Rätt ska vara rätt och eftersom jag trots allt inte vill ta bort inlägget så rättar jag mig själv i stället. Men har man inte all information så ser det lätt ut att vara så; det har nämligen inte varit något större intresse att berätta om andra partier än riksdagspartierna. Dokumentationen om lokalpartiernas historia är alltså ytterst begränsad. Det tycker jag är märkligt då även dessa partier är en viktig del av demokratin.

De lokala partierna har dessutom väckt många invånares politiska intresse, väljare som aldrig skulle ha blivit politiker i ett riksdagsparti. Jag tror inte att det för det mesta handlar om att riksdagspartierna inte skulle vara intressanta nog att engagera sig i, eller välkomnande mot nya medlemmar, men man köper även en ideologi vilket många inte vill. Nu finns det för all del lokala partier som är väl så ideologiska, men engagemanget där blir ändå på ett annat plan då man begränsar sig till den kommun där man bor, vilket uppenbarligen tilltalar många.

Vi är alla olika och därför så väljer vi olika partier när vi engagerar oss. Det är bra, för demokratin kräver att fler än en eller två åsikter kommer fram. Riksdagspartierna är väldigt viktiga och jag har stor respekt för dess medlemmar och deras engagemang. Men jag känner även respekt för dem som kämpar med de lokala frågorna i våra lokalpartier. När de stora partierna ibland ”glömmer” att lyssna på strömningar i kommunen eller att driva de där små och nära frågorna så lyfter de lokala partierna dessa i många fall. Det skulle vara intressant om det kom mer forskning kring alla politiska partier, inte bara de stora välkända. Demokratin är nämligen mer komplex än så och vill man dokumentera historien korrekt så är det ett måste.

 

Då hände alltså det som inte fick hända

En man i Uppsala har avlidit, sannolikt på grund av att individer med total brist på respekt för andra och vårt samhälle har ägnat sig åt att trakassera polisen och bära sig allmänt illa åt. http://www.unt.se/uppland/uppsala/insatsen-vid-dodsbranden-fordrojdes-4305057.aspx Jag hoppas innerligt att alla inblandade blir identifierade och får hårda straff. Indirekt så har de med största sannolikhet orsakat en annan människas död. Bryr de sig? Tyvärr så är chansen liten och hade de brytt sig så hade de aldrig ägnat sig åt den typ av aktiviteter som de gör då de precis som alla andra vet att blåljuspersonal kan vara livsviktigt.

Jag bor inte i Uppsala, jag känner inte till bostadsområdet eller de inblandade, men jag blir arg och jag blir ledsen. Är det här värdigt Sverige? Varför gör man inte ett antal rejäla insatser för att markera på allvar? Polisens roll är en annan än fältassistenternas och socialsekreterarnas, skolans och så vidare. Låt det få vara så. Återupprätta respekten för vår polis. De har blivit spottkoppar för många och samhället ser bara lite uppgivet på. Vissa kräver att det ska bli ett stopp, men de med verklig makt vågar eller vill inte ta ett riktigt ansvar.

När jag själv växte upp så hade jag stor respekt för polisen. Jag skulle aldrig ha vågat provocera dem och även om jag hade vågat så hade jag inte velat. De finns där för min och andras trygghet, varför skulle jag vilja bidra till att urholka det? Nu finns det ju kriminella element som helst ser att de inte rör sig i närheten där viss verksamhet pågår, men varför ska vi gå dem till mötes och inte alla oss andra som känner en allt större otrygghet? Eliasson och Löfven: Lyssna på oss vanliga medborgare. Se till att visa att vi kan lita på samhället och att vi kan känna trygghet. Den väg som ni hittills har valt fungerar inte, så gör om och gör rätt!

 

Vem tänker på Grekland längre?

För ett par år sedan så var det stort fokus på Grekland och deras pressade ekonomiska situation. Sedan har världen förändrats till en förskräcklig plats för miljontals människor. Fred och mat på bordet har aldrig varit alla förunnat, men krig och attentat och ekonomiska problem har blivit mer omfattande och till viss del mer påtagliga eftersom även Sverige indirekt har drabbats. Dock så lever vi fortfarande i välfärd och kan nog inte förstå vissas lidande. Men en del saker har ändå påmint mig om Grekland just nu, som också är ett land i fred, men som har stora problem med ekonomin som både har med korruption och skattesmitande att göra. De flyktingströmmar som vi har försvårar deras situation avsevärt när det gäller att ta sig på fötter igen. Trots den tragedi som händer i främst Syrien så måste vi se även deras problem, vilka var enorma redan innan det här hände.

Jag anser inte att de inte ska dra sitt strå till stacken när det gäller att hjälpa krigsflyktingar, men jag anser att EU har misslyckats kapitalt när det gäller att hantera det som händer. Det har ju även lett till en hårdare politik i Sverige, ett land som har varit bland dem som har gjort mest. Men hade hela EU ställt upp så hade sannolikt inte Grekland blivit så utsatta som de nu är. Må så vara att de ljög sig in i unionen, att EU har pumpat in enorma pengar och att vi i Sverige har skickat ner personal från Skattemyndigheten för att hjälpa grekerna att driva in den skatt som ska betalas. Nu sitter de där de sitter och kanske ett stålbad är vad som behövs, men situationen är inte bra.

I går så tittade jag på webbkameror från Kos, en ö på 292 km2 och ett invånarantal runt 35 000 (siffrorna varierar) med ett normalt sett sjudande turistliv mitt i högsäsong. Det var tvärdött! Kanske en slump, men resorna dit från Sverige och andra länder har gått ner. Ön har trots knappa resurser fått ta emot många flyktingar och de har ändå hanterat det bra. Men de öar som ligger nära Turkiet blir alltså hårt drabbade. I övrigt så reser många till Grekland fortfarande, men landet behöver turism även på öar som bland annat Kos, Rhodos och Lesbos. Flyktingkrisen är inte över och EU måste visa att de har någon form av ryggrad och kräva alla länders ansvar i det här, för det är inte rimligt att vissa ska göra allt och andra i princip ingenting. Det kommer bara leda till ännu större ifrågasättande av deras berättigande.

 

Svenska värderingar eller svensk lag?

Det har blivit många diskussioner, debatter och även bloggar kring värderingar och lagar. Jag tar med intresse del av båda sidors argument. Som så ofta så är det lätt att hålla med den som man senast lyssnar på om personen ifråga är en duktig debattör. Men det handlar så klart om att det sällan är svart eller vitt. Just därför så är det vanskligt att vara allt för självsäker i vissa uttalanden. Det finns naturligtvis inga frågetecken kring att det är svensk lag som gäller i Sverige och det tror jag att alla skriver under på, även de som främst talar om värderingar. Jag tror vidare att de som talar mycket om värderingar inte gör det som en motsats till lagen utan att de vill se det hela på ett bredare sätt.

Mycket negativt har hänt i vårt samhälle den senaste tiden och det är naturligtvis det som har utlöst flera partiledares diskussioner om svenska värderingar. Jag förstår att de talar om detta då oron bland medborgarna blir allt större och vi i landet blir allt fler med olika bakgrund. Lagen är det som gäller menar Gunnar Hökmark, Moderaterna, i sin blogg och han har flera intressanta kommentarer om lagen och värderingar: http://hokmark.eu/i-sverige-rader-svensk-lag/. Däremot så ser jag inte något problem med att diskutera värderingar och vad de innebär och även svenska sådana. Värderingar handlar bland annat om identitet och det är en anledning till att det är viktigt att kunna tala om detta. Men precis som han säger så har vi alla rätt till våra egna värderingar så länge som lagen följs.

Vad är då svenska värderingar? Är de unika för oss? Nej, självklart inte. Men det finns värderingar som inte delas i alla länder utan en del har andra sådana som helt strider mot våra. Vi har tyvärr därför fått parallella världar för många svenska medborgare. Vi som är födda och uppvuxna här ser dem kanske inte eftersom vi lever i en annan ”värld”, men för vissa är dessa värderingar högst verkliga. Redan för 14 år sedan kunde man läsa den här artikeln i Sydsvenskan där en svensk politiker till och med utövade en parallell lag som helt gick emot våra värderingar: http://www.sydsvenskan.se/2002-06-08/muslimskt-rad-skipar-parallell-rattvisa. Men nu handlar inte detta enbart om nya svenskar, för olika värderingar har vi alla och man ska vara försiktig med att måla upp en bild som ger sken av att allt var rosenrött innan andra nationaliteter kom hit, för så var det inte. Däremot så tror jag att det är både bra och viktigt att vi pratar om vilket samhälle som vi vill ha och både vilka värderingar och lagar som ska gälla. Men alla som bor i Sverige ska självklart vara beredda att följa de lagar som finns. Där kan vi aldrig kompromissa.

 

Tankarna går till Nice och de drabbade

Nationaldagsfirandet i Frankrike i går slutade i stor tragedi, framför allt för dem som firade i Nice. En stor skåpbil körde sicksack i två kilometer längs strandpromenaden och föraren mördade minst 80 personer och skadade även ett stort antal människor. Det är naturligtvis en sorgens dag i dag och vi som inte är direkt drabbade kan bara beklaga händelsen. Ytterligare något som inte får hända har hänt…