Månadsarkiv: oktober 2016

Världens första feministiska regering

Ja, så beskriver sig regeringen på sin webbplats, regeringen.se. Jag har inga invändningar mot att man jobbar jämställt och med jämställdhetsintegrering. Det har vi förresten gjort i Huddinge kommun i snart ett decennium och med bra resultat. Kommunen, vilken jag alltså bor i, har i många år (oavsett vad vissa partier försöker hävda för att få oss att framstå som sämre än vad vi är) legat bland de främsta i landet när det gäller de här frågorna. Huddinge har tack och lov bara partier i kommunfullmäktige som jobbar i den här riktningen och att regeringen gör samma sak är bara positivt för oss.

Men, varför kalla sig för feministisk regering? Vad är det för fel på att säga att man är en jämställd regering? Det spelar faktiskt ingen roll att det betyder samma sak, är man verkligen jämställd så väljer man ett neutralt ord anser jag. Alla vet att ordet feminsim väcker känslor, ofta obefogade sådana, men varför provocera istället för att välja ett ord som känns inkluderande? Ord har betydelse även om vissa inte alltid vill se det. Kanske en och annan inte alls håller med mig nu och då är det bara att gå in och kommentera, jag har ju uppmuntrat till det, även när man har annan åsikt. Jag har också respekt för att vi alla kan tycka olika ibland.

Givetvis så är det allra viktigaste vad man gör och inte vad man säger och att Sverige jobbar för kvinnors och mäns lika rättigheter även inom utrikespolitiken är verkligen bra. Kan det få andra länder att jobba mer för detta, även om det blir med mindre steg, så har vi verkligen bidragit med något gott och jag tror faktiskt att vi påverkar genom det vi gör. Det skickar också signaler till kvinnor i andra länder att det här inte är något konstigt eller ouppnåeligt, det är helt enkelt självklart.

 

Annonser

Könsstympning/omskärelse

Ja, det är väl ingen som har missat gårdagens nyhet om att en man har fått fängelse på grund av en omskärelse som inte gick som det var tänkt? Pojken som blev utsatt för omskärelsen var vid tillfället endast 8 månader och det går inte att låta bli att fundera över hur detta kan vara lagligt i ett modernt land som Sverige. Vi som har kämpat så länge för så mycket och ändå så tar vi inte avstånd från detta. Är man 8 månader så kan man för övrigt omöjligt föra sin talan och det rör sig därför om ett övergrepp. Nu gick detta försök åt skogen och det är bra att det blev fängelse, men säg att allt hade gått vägen, kan man inte ändå anta att det vållar besvär en lång tid efteråt för offret?

I det här fallet så ska även skadestånd betalas ut, men jag läste att det ska gå till föräldrarna, vilket ju låter helt uppåt väggarna. Sedan när betalar vi ut skadestånd till någon annan än den direkt drabbade, om det inte finns speciella omständigheter? Föräldrarna är ju för övrigt dem som har anlitat klåparen istället för att vända sig till vården. Dock så anser jag och många med mig att det borde vara förbjudet. Att ha som argument att då kommer det ske utanför vården håller inte. Det är mycket som vi inte accepterar även om vi vet att det pågår. Förbud finns för att sända signaler om det som är fel och att sedan kunna döma dem som inte följer lagen.

Må så vara att 30 procent av världens män är omskurna, det är ändå inget argument för, utan snarare att beklaga. Det är alldeles för ofta som det går fel och att någon annan ska ta det här beslutet åt en är märkligt att det tillåts. Varför inte sätta en 18-årsgräns? Vidare så är inte jag den som gillar att ställa saker emot varandra, men när det är flera månaders köer till vården så undrar man ändå om det är rimligt att för en spottstyver i sammanhanget få ta resurser från dem som är sjuka. En omskärelse handlar nämligen om att skära i det som är friskt. Varför?

 

Upprörande hur många vinarbetare behandlas

Jag tittar sällan på Uppdrag granskning, men när jag hörde vad det skulle handla om senast och råkade se några sekvenser från programmet så spelade jag in det. I går fick jag äntligen chansen att titta på det också, vilket var en sorlig historia. Har du inte sett det ännu – gör det om det fortfarande finns tillgängligt, men det borde det göra. Man behöver inte se många minuter av programmet för att bli riktigt arg. Systembolaget däremot verkar ta det med ro, vilket gör mig upprörd även det. Det är ett statligt monopol som jag ofta försvara av olika anledningar, men när det representeras av en så lam människa som i programmet som inte alls blev så upprörd som vi tittare har blivit, då blir jag faktiskt orolig för hur det ser ut bakom fasaden.

Människorna som det handlade om jobbar på ett antal vingårdar i Sydafrika och de levde långt ifrån vad som kan förväntas när man jobbar 12 timmar om dagen eftersom lönen är så låg. De bodde i kolonier i närheten av sina arbetsplatser och att klaga vid problem kunde medföra uppsägning, så många låg lågt. Det handlade både om boendet och arbetsförhållandena. Lägsta avtalsenliga lön var det långt ifrån alla som fick. Var man gästarbetare så kunde man till och med hamna under hälften av avtalsenlig lön. Ofta så besprutas vindruvor på vingårdar, något som gjordes även här och det utan den skyddsutrustning som krävs, vilket ju vem som helst kan räkna ut att det inte är hälsosamt.

I Sydafrika så har alla laglig rätt att engagera sig fackligt och många gjorde också det, men det var inte alltid samma sak som att de kunde förhandla och få önskat resultat från arbetsgivarna. En av de märkningar som sätts på viner för att garantera drägliga arbetsförhållanden visade sig dessutom vara falsk. Det vet Systembolaget och de rekommenderade oss därför att välja en annan märkning, men hur i hela friden ska vi kunder veta att en märkning är korrekt och en annan bara för syns skull? Att sluta handla från de oseriösa producenterna var dock inget alternativ för bolaget, vilket är så sorgligt då det drabbar människor så hårt. Jag gissar att fortsättning följer i den här frågan.

 

 

Sveriges viktiga biståndsarbete

Jag är ju av åsikten att vi människor ska stötta och hjälpa varandra och det även om vi bor på olika håll. Jag tror vidare att vi alla kan lära av varandra, vilket berikar oss på olika sätt. Men jag tror också att när vi ska ge bistånd så gör vi det bäst på plats. Att hjälpa människor så att de kan stanna där de bor är bra både för dem och landet. Sverige är förresten världens första land som har en utrikespolitik som grundar sig på jämställdhet. Naturligtvis så har vi sett dessa frågor förr och jobbat med dem, men de ligger nu till grund för all sådan här politik. Det borde ha skett tidigare och det borde bara både självklart och grundläggande, men på den här fronten så finns det mycket kvar att göra.

Varför är det då så viktigt att vi hjälper andra? Naturligtvis först och främst för dem som det berör, men även för närliggande länder och även övriga världen. Ju säkrare och tryggare en plats är ju bättre är det för andra då exempelvis fattigdom, sjukdom och krig påverkar omvärlden när människor flyr eller emigrerar. Att jobba för att stötta kvinnor när det gäller exempelvis egen försörjning gynnar inte bara dem själva utan landet i helhet, samt männen (även om de inte själva förstår det eller vill se det positiva) samt kommande generationer.

Vi har kommit så otroligt långt i Sverige och vi har det bra här och vi är jämlika. Jag påstår inte att allt är perfekt och rättvist och där lär vi aldrig hamna, men sådant är livet. Jämfört med de flesta andra länder så har vi det hur som helst bättre. Men så har det inte alltid varit och även vårt land har haft krig och svält och vi har varit ojämlika, både mellan olika samhällsgrupper, men tittar man på jämlikhet mellan kvinnor och män, så skär det genom alla grupper till kvinnornas nackdel. Det mesta av detta har vi lyckats förbättra eller rätta till. Nu är vi skyldiga att hjälpa andra som befinner sig där även vi har varit en gång. Den uppfattningen tror jag att de flesta delar.

 

 

 

Har alkoholpolitiken blivit mer liberal?

Och har vi själva blivit mer liberala? Vi ses oftare över ett glas vin än vad vi gjorde förr och framför allt så har alkoholdrickandet bland kvinnor blivit accepterat på ett annat sätt. Jag har inga moraliska betänkligheter när det gäller alkohol och uppskattar själv ett gott vin, men jag kan ibland känna att det gäller att inte bli för liberal. Det finns rekommendationer kring hur mycket vi ska dricka som mest för att vara på den säkra sidan och det är naturligtvis bra på sitt sätt, men det gäller att ha koll på sitt intag och vara på sin vakt om man plötsligt börjar dricka mer än tidigare och veta varför i så fall. Vissa kör med vita veckor eller vita månader, vilket det finns åsikter om eftersom de flesta kan göra uppehåll och praktiserar man detta så att är det viktigt att vara medveten om varför man gör det där uppehållet.

Som före detta politiker med ansvar för folkhälsa så tänkte jag ibland på det här med alkohol och när det blir ett problem och jag frågade också personalchefen hur man hanterade det hela om man misstänkte att någon av kommunens anställda hade alkoholproblem. Jag var också engagerad för att inte ungdomar skulle börja dricka för tidigt samt problemen med kvinnors ökade alkoholintag. Men vi andra då, vi som var förtroendevalda, vem ryckte ut om någon av oss misstänktes ha problem eller vem talade om riskerna med alkohol för vår del med den enorma stress som många levde under? Ingen faktiskt. Inte jag heller ska jag erkänna.

Så här har före detta toppolitikern Kristina Axén Olin sagt om politiker och alkoholproblem: ”Det finns ingen personalansvarig som försöker upptäcka eller se när någon har ett problematiskt drickande.” Hon varvade själv ner med alkohol och till en början så är det säkert inget problem, men risken att det blir det är stor, och hon om någon vet och just därför så är hon så engagerad i frågan. Jag tror att det är viktigt att vi lyfter fram riskerna mycket mer. Det behöver inte göras med några pekpinnar, men förebyggande arbete ska alltid föras. Vår hälsa är det viktigaste vi har och den ska vi ha stor respekt för.

 

Hur vårt politiska system fungerar borde vara en större del av undervisningen i skolan

Och det är det ju också på olika sätt, men hur mycket, det verkar ofta ligga på hur intresserad läraren själv är. Beroende på detta så blir det minsta möjliga eller också så får man lära sig ganska eller väldigt mycket, om man har tur att ”välja rätt” lärare alltså. Jag minns mina egna barns tid från både grundskolan och gymnasiet och även om jag inte vet vad de i detalj fick med sig, så har jag givetvis en känsla av hur stort engagemanget har varit. Som före detta politiker med ansvar för demokratifrågan så har jag även kommit i kontakt med skolan den vägen. Sedan flera år tillbaka så har vi här i Huddinge så kallade demokratidagar, eller om man så vill, demokrativecka.

När det gäller grundskolornas deltagande så har det varit lite trögt, även om det finns undantag och till deras försvar kan väl sägas att vi inte har fokuserat lika mycket där, men jag hoppas att engagemanget ökar med tiden. Däremot så lyckades vi få ett väldigt omfattande samarbete med gymnasieskolorna, vilket är otroligt positivt, och snart så blev det till exempel en självklarhet att de politiska partierna skulle ut till alla gymnasieskolor och även vux och träffa eleverna. Det går naturligtvis inte att träffa alla, men väldigt många. Hur detta arrangeras och följs upp har varit väldigt olika, men det är viktigt att det sker, oavsett vilken form för samtal som man väljer.

Att lära barn och ungdomar om demokrati och hur vår politik fungerar är viktigt av flera anlednignar. Ett sunt samhälle utgår från demokrati och ger alla möjlighet att delta i den på olika sätt. Att få rösta på vem man vill, men även att kunna bilda ett parti, är viktiga rättigheter. Varje röst ska dessutom självklart ha samma värde. Men att lära sig om demokrati gör förhoppningsvis att man även förstår att skyldigheter ingår. Många glömmer gärna den biten och tar helst bara del av rättigheterna. På grund av ovanstående anledningar så skulle jag önska att det vore krav på att redan i grundskolan, speciellt i samband med valen, undervisa alla elever om hur vårt politiska system fungerar. Så är det dessvärre inte idag och bara det ger våra unga en ojämlik start i livet då vissa får mer kunskap och förståelse med sig från skolan. Det här om något är väl en jämlikhetsfråga?

 

Varför ser vi så lite av ljusdesign?

Helt plötsligt så slog det mig här i höstmörkret: svenska kommuner är alldeles för dåliga på att använda sig av ljusdesign på offentliga platser utomhus. Att ljussätta parker, gårdar, cykelvägar, tunnlar med mera på ett vackert sätt kan lyfta vilken tråkig plats som helst, men det finns fler vinster. Att använda sig av den här typen av belysning, vilket innebär fler men svagare lampor som kan arrangeras på olika sätt, sparar el. I vissa fall så blir förbrukningen endast 50 procent av det normala. Både miljön och ekonomin tjänar på det alltså.

En annan viktig aspekt är att en annan typ av ljussättning är både tryggare och säkrare. Tänk på när du promenerar på en gångväg med normal upplysning i form av gatlyktor som får en att känna sig som att man går i en gång av ljus, vilket samtidigt gör att allt annat runt omkring blir svårare eller rent av omöjligt att se, visst är det obehagligt om du är ensam och det är sent? Fundera vidare på hur det skulle kunna vara. Om alla lyktstolpar togs bort och ersattes med punktbelysning på strategiska platser, samt upplysta trädkronor och detta med svagare belysning som alltså ger ett vackrare sken så skulle känslan bli en helt annan. Att sprida ut belysningen så här gör att man har uppsikt mycket längre bort och alltså ser om någon lurar i närheten.

Vackrare utemiljö förebygger dessutom brott. Ju oattraktivare ett område är, ju mer brottslighet blir det. Detta går hand i hand. Ytterligare en vinst alltså. Man kan även använda sig av olikfärgade lampor för att få speciella effekter. Den här typen av belysning har inga andra gränser än fantasin. Ändå så ser man den så sällan. Varför undrar jag som har varit en entusiast ända sedan jag kom i kontakt med det här. Men saker tar ofta tid och jag är övertygad om att det här kommer att bli vanligare och vanligare. Men det gäller så klart att politikerna har ett öppet sinne och beslutar att kommunen ska införa ljusdesign. Men vad skulle argumentet emot vackert, ekonomiskt och bra för miljön vara?