Kategoriarkiv: Förorten

Rekrytering till kriminella gäng

Finns det något som är mer återkommande och har blivit en längre följetång i svensk politisk debatt än hur man ska stoppa rekryteringen till de kriminella gängen? Ja det kanske det gör, men det är sannerligen en av de mest diskuterade problemen som vi har. SVT har en serie program som heter ”Val 2018” och i ett av dem framför en representant från Fryshuset att ett av problemen är skolan. Hon menar att nu för tiden så ska eleverna anpassa sig till skolan och inte tvärtom. Jag blir tämligen förbryllad. Under vilket tidigare decennium så anpassade sig skolan till eleverna mer än nu? Jag skulle snarare vilja påstå att samhället aldrig har varit så medvetet om hur man ska jobba tillsammans med eleverna. Har jag fel så backar jag så klart, men att det var bätte förr i det här fallet, det betvivlar jag starkt.

Hur som helst. Även en före detta gängmedlem deltog i programmet och berättade om problemen i hemmet och hur han inte fångades upp i skolan. De två allra viktigaste ställena alltså. Pappan orkade inte jobba på grund av hur han mådde efter kriget de flytt ifrån. Varför inte mamman kunde ta huvudansvaret för familjen framkom aldrig, men jag tror att det vore bra om fler kvinnor/mammor gick ut i arbetslivet. Det kan inte bara vara mannens ansvar att ge familjen bättre förutsättningar. På grund av den här familjens situation så blev alltså kriminaliteten den väg som sonen tog.

Hade skolan tagit killens stress och dåliga mående på allvar och sett till att tillsammans med andra myndigheter jobbat med både honom och föräldrarna så kanske gängrekryteringen aldrig hade skett. För det handlar om att vuxenvärlden finns där och vara den förebild den ska. Flera gånger sa den nu sedan länge vuxne mannen att problemen beror på hemförhållandena. Ändå så talar aldrig någon om föräldraansvar, föräldrastöd och samarbete med hemmen. Det är poliser, skolan och eventuellt annat som ska till enligt politikerna. Det trots att föräldrar som finns där för sina barn är det abslut bästa förebyggande arbetet som finns.

 

Annonser

Skogs- eller bilbränder?

Ja det är tydligen frågan. För mig är det en obegriplig jämförelse. Och varför skulle man alls ställa sakerna emot varandra eller rangordna deras viktighet? Att göra jämförelser är ett vanligt grepp för att endera fånga människors uppmärksamhet, eller ta till något som låter bra när argumenten tryter. Häromdagen skrev miljöpartisten Martin Marmgren följande debattartikel: https://asikt.dn.se/asikt/debatt/klimathotet-mycket-varre-an-bilbrander/ Den kunde ha varit kortare, men läs den ändå. Jag tänker göra några reflektioner kring den eftersom jag som före detta politiker och samhällsengagerad inte kunde låta bli att reagera på en hel del av vad han skriver. Speciellt som polis vilket han också är, så blir vissa uttalanden än mer anmärkningsvärda. Här är ett par citat som inte går att låta bli att reagera över.

”Bilbränder är problem på en helt annan skala än klimatförändringarna som sommarens torka och skogsbränder är en förutsägbar konsekvens av.”

”De politiska krafter som drar åt det gröna hållet strävar efter att möta problem med politik som skapar sammanhållning och framtidstro, samtidigt som man betonar det gemensamma och egna ansvaret. Högerpopulistiska strömningar gör allt för att peka ut en extern fiende man kan skrämma och splittra med medan den egna målgruppen alltid hålls ansvarslös (exempelvis är sexualbrott bara intressanta att lyfta om de kan kopplas till invandringen). Miljö- och klimatproblem, när de inte helt förnekas, handlar om att någon annan någon annanstans bör agera.”

Det är anmärkningsvärda uttalanden. Att människor skräms av den grova kriminaliteten som kostar åskilliga miljarder samt åsamkar stort lidande handlar inte om vare sig rasism eller bristande förståelse för vår miljö. Men ska vi ha ork och pengar att engagera oss för våra barns och barnbarns framtida jord så behövs ett tryggt samhälle och framtidstro. Det fås inte genom att förminska det som händer. Fortsätter Miljöpartiet och andra att blunda eller vifta bort allvaret så kommer laglösheten på vissa håll snart vara etablerad. Det drabbar alla laglydiga medborgare och det skapar ännu större otrygghet för dem som bor i områdena där bilar gärna bränns. Jag vet inte om några av riksdagspartierna räknas in bland de högerpopulistiska, men artikeln antyder utan tvekan det. Sverigedemokraterna är socialkonservativa, så det är väl Moderaterna och Kristdemokraterna som åsyftas. Att anklaga partierna för det Marmgren gör är inte bara grovt utan även fräckt, och det gör då vare sig något positivt för samhället eller klimatet.

 

Funderingar om lite av varje

Eftersom jag är intresserad av politik så funderar och diskuterar jag det dagligen. Ibland önskar jag att jag kunde låta bli, men det lyckas inget vidare. De senaste dagarna har jag bland annat tänkt på vad bra det var att en politiker äntligen vågade ta bladet från munnen när det gäller stök och kriminalitet och föräldrarnas ansvar. Det gjorde Ulf Kristersson, Moderaterna, väldigt tydligt i Expressens partiledardebatt häromdagen. Ingen hakade på!!! Varför? Är det fortfarande så tabu att tala om det självklara? Ja, ja, nu har i alla fall en partiledare tagit modet till sig och talat klarspråk. De andra lär följa efter.

Stämmer det verkligen att polisen sagt att natten i veckan där det brändes bilar var en ”normal natt”? Har det gått så långt? Eller har det alltid varit så, vilket är ett argument vissa slänger sig med när det talas om nytt och eskalerande kriminalitet? Sedan denna narkotika som förstör så mycket. Läs gärna den här säkerhetsforskarens debattartikel: https://www.svt.se/opinion/jan-kallberg-om-kriminella-gang-och-bilbrander Tänk om våra politiker kunde ta detta till sig. Det räcker inte med fritidsgårdar och arbete. Det finns redan möjligheter för alla som vill i vårt land. Man måste fatta att det här rör sig om helt andra saker.

Andra funderingar är så klart det stundande valet och valrörelsen. Jag blir ledsen av att se hur valaffischer och valstugor vandaliseras. Vad är vandalerna ute efter? Att förstöra vår demokrati, den som ger oss alla rätt att uttrycka våra åsikter och som ger oss rätt att engagera oss för det vi tror på? Vidare så hoppas jag att alla röstar i valet, eller rättare sagt i alla tre valen. Det är också ett sätt att stötta demokratin och ge den legitimitet. Att vara soffliggare bidrar till motsatsen, och den tror jag inte att någon vill se. Det finns mycket mer att ”fundera högt” över, men nu rundar jag av för i dag.

 

Ett Sverige utan kriminella gäng

Jo det vill ju alla normala människor ha och våra politiker nästan tävlar i vem som kan erbjuda detta på bästa sätt. Lite pajkastning får vi oss också till livs när vi läser eller tittar på TV och hör vad partierna vill. Först vill jag vara tydlig med att jag inte tvivlar på att deras intensioner är de rätta och att de verkligen vill förändra det dåliga i samhället. Men ändå. Vi har haft problem i vissa bostadsområden i decennier och ändå har ingen tagit det på fullt allvar. Lagarna är fortfarande inte alltid anpassade efter de problem vi har fått. Då blir det faktiskt nästan komiskt att bevittna pajkastningen. Sedan så är det ju detta med trovärdigheten.

För någon vecka sedan skrev justitie- och inrikesminister Morgan Johansson och försvarsminister Peter Hultqvist en debattartikel i Expressen. https://www.expressen.se/debatt/sa-foder-m-och-sd-gangkriminaliteten/ När jag läste den och kom till dessa rader så drog jag bokstavligt talat efter andan i ren förundran. ”För vem kan känna tillit om man inte är trygg? Vart vänder du dig om du inte kan garantera dina barns säkerhet? Det är heller inte svårt att förstå att den som redan tvivlar på samhällets förmåga tappar tron när polisen inte kommer fram. När det skjuts och säljs droger på skolgården eller utanför livsmedelsbutiken.” Detta är företrädare för en regering som alldeles för länge lät Dan Eliasson hållas inom polisen trots att han vägrade ta kriminaliteten på allvar. Han gjorde dessutom så att vi fick massuppsägning inom kåren. Han delade ut armband som kvinnor skulle ta på för att freda sig sexuellt. Men han fick hållas. Alldeles för länge tyckte svenska folket, men inte regeringen.

Jag vill inte på något vis förringa förbättringar som regeringen gör, för sådant finns. Däremot så skulle självinsikt och ödmjukhet vara klädsamt i det här sammanhanget. Men vad gör man? Jo man slår sig för bröstet och lämpar över ansvaret på andra partier, och plötsligt så diskuterar man skatter i stället. Allt för att kunna dribbla bort korten ännu mer. För övrigt så har alla i Sverige fantastiska möjligheter. Ett av våra mer utsatta områden heter Järva. Det ligger strategiskt sett fantastiskt om man ser till kollektivtrafik, vägar, utbildning, rekreation, arbete och annat. Hjälper det? Nej dessvärre inte. Att tro att bara man uppfinner hjulet igen så löser sig allt och gängkriminaliteten försvinner är naivt. Det är på förhand dömt att misslyckas. Vi måste borra djupare i problemen. Är regeringen beredd att göra det?

 

Exakt två månader kvar till valet bara

Nu har verkligen nedräkningen börjat och jag har sett att Medborgerlig samling dyker upp lite då och då i politiken. Jag har bloggat om dem tidigare och trodde att vi skulle få se mycket mer av dem, men det kanske är taktik, de har legat lågt och poppar nu upp som gubben i lådan. Jag tror att de kan ha en chans, det gäller dock inte F! De har lite samma problem som Kristdemokraterna: namnet är emot dem. Att sedan båda partierna gör vad de kan för att tilltala väljarna hjälper inte. Namnen kommer alltid att begränsa dem. För övrigt så tror jag bara att det verkligen är KD som riskerar att åka ut ur riksdagen. Det är lite förvånande, för de har mycket som är bra och de har en duktig partiledare. Men det räcker uppenbarligen inte.

Annars då? Ja jag skulle önska att vi fick ett hundraprocentigt valdeltagande. Det kommer naturligtvis aldrig att hända, men svenskar är duktiga på att rösta, så gissningsvis blir det ett bra resultat ändå. Det blir det faktiskt alltid, även när vi är missnöjda. Förutom att det är viktigt för demokratin att vi röstar, så ska man komma ihåg att ens gnällberättigande försvinner om man är soffliggare. Det går inte att klaga om man inte ens har röstat och försökt påverka.

Vilka blir valets vinnare då? Ja tyvärr tycks det bli Sverigedemokraterna. Det är ynkligt att ett demokratiskt land som vårt har fått ett sådant parti och att det har blivit så stort. Tänk om våra andra partier hade sett verkligheten och redan då tagit tag i de problem som finns. Då hade SD aldrig fått sådan framgång. Nu har man i stället efter år av förnekande kopierad deras partiprogram i mångt och mycket. Det går sannerligen inte att köpa allt de säger, men vissa saker som de påpekade borde ha tagits på allvar. Om ett hus brinner, så brinner det inte mindre bara för att någon med tvivelaktig moral uppmärksammar det. Men kanske det här har varit en lärdom, om än vansinnigt dyrköpt.

 

Kristersson och Sjöstedt

Dag två på Almedalsveckan. Nu har både Moderaternas Ulf Kristersson och Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt talat. Båda duktiga retoriker, båda intressanta att lyssna till. Men jag ska på en gång säga att det är Moderaternas politik jag delar. Jag gillade speciellt det Kristersson tog upp med att göra mer för utsatta barn. Det är alldeles för sällan som sådana diskussioner får ta plats, speciellt inte i Almedalstal. Visst nämns barnen ibland, men det var mer konkret nu och det välkomnar jag. Föräldrarna nämndes och att de kan behöva stöd. Så är det och samhället ska alltid ställa upp när någon behöver hjälp.

Däremot så saknade jag föräldrarna i sammanhanget ansvar. Både föräldrar och övriga vuxna måste ta större ansvar och bli bättre förebilder än vad de är ibland. Den biten ”glöms” lätt bort. Men var det bara Moderaterna som talade om barnen? Absolut inte och även Vänstern lyfte tydligt fram barnen. Heder åt dem båda här. Men utöver det så upplevde jag att Kristersson befann sig mer i verkligheten än vad Sjöstedt gjorde. Moderaterna vill med tydlig politik stoppa den kriminella utvecklingen när det gäller de gäng som allt mer tar över i samhället. Från vänsterhåll talas det istället om svartmålning och klasskamp. Rent generellt så var alla problemen kopplade till människor som har hög lön.

Det blir lite märkligt när det största problemet är att vissa tjänar mycket, framför att andra gör allt för att förstöra det vi tillsammans har byggt upp. Givetvis så ska vi ha ett jämlikt samhälle, och det har vi till stor del också. Men det går inte att som Vänstern gör propagera för att allt ska vara gratis. De som har minst är då med och betalar för andra människors förmåner genom högre skatter. Kanske borde Sjöstedt tänka på att de hellre behåller pengarna själva och sedan prioriterar varmde vill lägga dem. Det är alltid lätt att bolla och fördela andras pengar, men man ska alltid komma ihåg att skattepengarna inte är ens egna pivata pengar. Däremot så håller jag med om att det är bra att alla barn har så likvärdiga förutsättningar som möjligt och jag har svårt att se något parti säga annat. Nu ska det bli spännande att se vad övriga sex partiledare kommer att diskutera. Vilka är deras viktigaste frågor i valet?

 

Järvaveckan i Stockholm

Är du i krokarna eller rent av bor tillgängligt till Spånga idrottsplats, så besök Järvaveckan, Stockholms eget Almedalen. http://jarvaveckan.se/ Det är verkligen en fantastisk chans att få träffa alla åtta riksdagspartierna och deras främsta företrädare. Tillställningen har visserligen hållit på i flera dagar redan, men än är mer än hälften av den kvar. Ta chansen att höra vad de tar upp när de får prata fritt, och om du är den där som muttrar hemma för dig själv eller avreagerar dig på facebook över det du inte gillar, åk dit och säg det direkt till politikerna. Här kan du dessutom ställa frågor direkt till dem och få veta om de kommer att föra en politik som du vill.

När man läser i olika kommentarsfält på sociala medier så är det mest gnäll på politikerna. Många har till och med gett upp hoppet om demokratin, men tänk då på vilket fantastiskt samhälle vi har. Du får rösta på vilket parti du vill. Du kan till och med starta ett om du är missnöjd med de befintliga. Så gnäll inte mer än vad som är rimligt. De flesta har aldrig ens varit aktiva i ett parti, börja där! Att man sedan inte håller med om allt är bara tingens ordning. Självklart finns det olika åsikter om saker även inom ett parti trots att man delar grundvärderingar.

Att kunna möta sina politiker så som på Järvaveckan och Almedalsveckan är unikt. ”Alla” – i alla fall i Visby – samlas och samtalar och umgås. Det händer att sådant kritiseras, speciellt Almedalen, men jag anser att det är något att värna om. Vi ska kunna mingla och prata om sådant som är viktigt. Därför hoppas jag innerligt att det blir fler Järvabesökare än förra året. Då var det pinsamt få som kom, speciellt med tanke på att många har åsikter om att politikerna inte bryr sig. Det är jag nämligen övertygad om att de gör, men det är en tvåvägskommunikation. Så återigen: ta chansen och för fram dina åsikter för ett ännu bättre Sverige efter nästa val.