Kategoriarkiv: invandring

SD:s framgång och de andra partierna

I dag har jag en debattartikel i Göteborgs-Posten: http://www.gp.se/debatt/sd-s-framg%C3%A5ng-hade-kunnat-hejdas-1.10309967 Artikeln har delats i sociala medier och reaktionerna har varit blandade. Någon har undrat varför man ska hejda Sverigedemokraterna. Det resonemanget är odemokratiskt. Jag ser inget odemokratiskt att arbeta emot något om man inte håller med. Däremot så är det odemokratiskt att ignorera och till varje pris undvika partiet. Speciellt nu när man hellre offrar sin egen politik än att ta stöd av dem.

Jag fick hur som helst bekräftat att det finns många som sympatiserar med SD och inte delar bilden av att det finns rasism i partiet. Det tror jag att det gör med tanke på att det regelbundet kommer fram häpnadsväckande uttalanden från medlemmar hos dem och jag talar inte bara om någon stödmedlem i periferin utan höga politiker i partiet.

En annan sak som jag även tidigare har tagit upp är att partiet är relativt nytt. Det är inte samma som att alla har en osund syn på saker, men alldeles för många har det fortfarande. Dock så får de många röster och hade de andra partierna inte velat det så hade de kunnat föra en annan politik och lyssnat bättre på väljarna. Men fortfarande är det för många viktigare att ta avstånd från SD än att verkligen lägga örat mot marken och fånga upp vad väljarna anser och ofta oroar sig för. Samhället är inte så sunt som det en gång var, det måste vi förhålla oss till. Det har varit allt annat än bra att inte vela se det som händer. Nu har vi parlamentariska problem som ger enorma låsningar. Allt på grund av den politik som har förts genom åren.

 

Annonser

Böneutropsdebatt i Opinion live i kväll

Nu igen! Hur mycket kan frågan diskuteras egentligen? Sverige är en sekulär stat och vi har enligt lag rätt att tro och tycka vad vi vill. Precis så ska det vara, men lika lite som jag som ateist deklarerar min livsåskådning så tycker jag att troende ska göra det. Vi har med största sannolikhet sekulariteten att tacka för mycket som fred i över 200 år, hyfsat jämlikt samhälle, hög levnadsstandard, bra utbildning och på det stora hela bildade medborgare. Låt inte religionen få starkare fäste igen. Med så många livsåskådningar som vi har nu dessutom så blir det ofrånkomligen åsiktskrockar.

Att inte anse att vi ska ha böneutrop i Sverige har givetvis inte att göra med att man vill förbjuda någons tro. Men vi är ett sekulärt land och i andra hand ett kristet sådant. Det är märkligt det här med religion, för det finns nog inget som så ofta används för att göra sin röst hörd eller få vissa förmåner, eller kanske att kunna uppträda på ett visst sätt på grund av tron. Det finns massor av saker som kopplas till tro och att man genom den anser att man ska ha speciella rättigheter eller slippa vissa saker.

Man kan för övrigt undra hur många krig världen skulle ha besparats om det inte vore för religionen. Dock så är de flesta troende givetvis inte våldsamma utan tvärtom. Men man ska ha i åtanke att varje gång en religion flyttar fram positionerna i ett samhälle där fler än en religion finns, varje gång så riskerar även konflikter människor emellan att öka. Det ser vi för övrigt bevis på hela tiden i vissa områden. Att få tro på en gud måste vara en rättighet och den ska respekteras, men det ska vara en privatsak först och främst, precis som politisk övertygelse eller vad det nu kan handla om. Låt det stanna där, för allas bästa.

 

Kvinnor i nöd eller 9 000 unga män?

Är det något som jag ogillar så är det när saker ställs emot varandra, speciellt utan grund, vilket ideligen sker. Man måste kunna skilja på päron och äpplen. Alla gör inte det utan menar att vissa saker inte borde få kosta alls så länge det finns andra behov. Så kan inte ett samhälle fungera menar jag. Det finns människor som helt vill ta bort bidrag till flyktingar och nödlidande i utvecklingsländer. Argumenten kan givetvis vara olika och jag kan till viss del förstå och respektera dem, men faktiskt inte fullt ut. För mig är det helt uteslutet att stänga in oss i vår egen bubbla och inte hjälpa andra som lever under förhållanden som ingen borde. Däremot så blir det allt mer svårt att säga emot vissa saker som rör kostnaderna för flyktinghantering när vi ser utvecklingen i Sverige. Det handlar inte om domedagsprofetia, utan sunt förnuft och att se verkligheten. Men det handlar också om humanitet, något som har kommit i skymundan i den så kallade godhetsivern. Ett återkommande ämne är de 9 000 ensamkommande, vilka taleskvinnan Fatemeh Khavari skrev om i går:

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/RxeelJ/gymnasielagen-visst-men-hur-blir-det-sen

Hon driver sin sak stenhårt, och hon blickar inte åt något annat håll än åt dessa unga män. Khavari, precis som alla andra som mer eller mindre enbart diskuterar de här 9 000 personerna, inkluderat ungefär 55 kvinnor ska förtydligas, även om dessa aldrig hörs eller syns, funderar inte över vad det här fokuset medför. Först och främst är det alltså en snedfördelningen mellan kvinnor och män. Den så kallade feministiska regeringen har blivit manskramare mer än någon tidigare regering. Jag följer debatten hyfsat bra får jag säga och jag ser i princip alla partiledardebatter samt alla debattprogram jag hinner, plus läser en del. Trots detta så kan jag inte på rak arm peka ut någon politiker eller samhällsdebattör som verkligen tagit fajten för kvinnorna eller alla andra som inte har möjlighet att ta sig hit. Och nu talar jag om dem med asylskäl, inte dem tillhörande de ”ensamkommande” som fått avslag på sina ansökningar.

Nu kom vi alltså in på det andra problemet. Det denna taleskvinna ”glömmer” när hon så stenhårt tillsammans med till och med regeringsmedlemmar, propagerar för den här gruppen är att det sker på bekostnad av dem med asylskäl, både män och kvinnor. Det sker på bekostnad av dem som ärligt visar sina riktiga identitetshandlingar med risk att få avslag. I gruppen som hon försvarar så visade noll procent upp en sådan handling. Det är anmärkningsvärt, men inget som någon vill diskutera. Något som inte heller riksdags- eller regeringsmedlemmar vill tala om är att man har tagit av det så otroligt viktiga u-landsbiståndet för att ha råd med svensk flyktinghantering. Borde vi inte prioritera bättre och hjälpa fler? Att jag återigen återkommer till ämnet är för att vårt enormt stora mottagande har skapat många problem för både flyktingar och lidande i vår omvärld. Det har även skapat motsättningar då mycket ges förtur till och är gratis när många svenska medborgare som inte har råd med till exempel samma saker samtidigt ska betala andras som inte är skattebetalare här. Det är en farlig väg vi för många decennier slog in på. Vågar någon bryta den?

 

”Alla dessa män” ja…

En före detta riksdagsledamot och Socialdemokrat, Jan Emanuel Johansson, har skrivit en debattartikel om asylpolitiken. Den tar upp ungefär samma saker som jag själv har bloggat om vid några tillfällen, alltså den icke feministiska politik som regeringen förs, inte minst ivrigt påhejade av Miljöpartiet. Johanssons debattartikel är publicerad av Expressen och här kan du läsa den: https://www.expressen.se/debatt/-alla-dessa-man-hur-tanker-var-feministiska-regering/ Bland annat så nämner han just det jag själv har varit upprörd över så länge, alltså hur de svagaste inte nås av vår hjälp och att man för att kunna prioritera dem som kommer hit drar ner på u-landsbiståndet. Det är inte utan att det vänder sig i magen på en, och har man dessutom mage (ursäkta upprepningen av ord) att påpeka detta och förespråka en annan politik, ja då är man rasist. Det är bara skyddande av flyktingar som tar sig hit som är det rätta.

När vi ändå är inne på ämnet så är det väl värt att notera att det läggs miljard efter miljard på män utan identitetshandlingar, ofta grovt kriminella sådana. Man till och med sätter dem i gymnasiet trots att man på förhand vet att ingen som knappt har grundskola i bagaget klarar av den utmaningen. Men nu är vi i Sverige och då tror man att det ska gå bra. Finansieringen? Ja som sagt var, det går alltid att dra ner på u-landsbiståndet och offra flickors skolgång där. Givetvis så är jag inte emot att de som kommer hit och får stanna ska gå i skolan, det är så självklart så det knappt behöver kommenteras, det som upprör är när man inte ens har asylskäl och får förmånen på bekostnad av andra som lider större nöd. Vi vet ju alla att det är så, men vi fortsätter i samma hjulspår.

Jag tänker avsluta det här blogginlägget med ett citat från texten som så tydligt illustrerar vad vi håller på med. Inte för att jag tror att regeringen eller riksdagen vaknar, men för att jag anser att det är viktigt och jag tror på det där med att det är droppen som urholkar stenen. ”Slutligen drabbas kvinnor genom att det nuvarande asylsystemet styr resurser till de som haft styrkan att ta sig hit. Grupper som exempelvis de yezidiska kvinnor som förslavats och våldtagits av IS erbjuds inte skydd då de helt enkelt inte har samma möjligheter att ta sig hit.”

Ett par av mina tidigare inlägg på temat:

https://wallenborgspolitikblogg.wordpress.com/2018/03/20/vad-haller-regeringen-pa-med-egentligen-2/

https://wallenborgspolitikblogg.wordpress.com/2017/03/02/flyktinglager-och-neddragningar-till-vastsahara/

Björklund om burkaförbud

Liberalernas partiledare Jan Björklunds resonemang kring bruka är att det handlar om kvinnoförtryck. Jag tittar på TV 4:s partiledarutfrågning och kan inte annat än att hålla med. Fast sedan kommer uttalandet som gör mig förfärad: ”Men sedan så är det ju så att det finns många kvinnor som bär det av helt egen fri vilja.” Det är också anledningen till att han inte vill införa ett förbud. Det är inte utan att man här behöver dra ett ganska så djupt andetag.

För det första: det är ett fåtal kvinnor som bär burka, och redan där fallet resonemanget om att många bär det frivilligt. Men man ska inte dra den sämsta slutsatsen, så vi antar här att han menar många av dem som använder plagget. Men ändå. Hur kan han i TV påstå att så är fallet? Även kvinnor som inte vill använda slöja blir bespottade av många andra från sin kultur, och redan där har vi alltså ett förtryck. De som täcker sig helt lever inte i en fri och jämställd värld, de lever under ännu värre förtryck och får sannolikt inte gå ut om de visar sig så som andra kvinnor gör, alltså utan täckande plagg.

Björklund brukar vara en jordnära person med sunt förnuft, men här klampade han i klaveret rejält och hans uttalande bekräftar verkligen varför vi har integrationsproblem: många politiker är alldeles för naiva eller så vill de inte se verkligheten. Jag vill inte heller ha burkaförbud eftersom det bara är tramsigt att förbjuda vissa plagg. Att inte täcka sitt ansikte ute räcker gott. Vi ska kunna se den vi möter. Men det är intressant att höra resonemangen för och emot. I dag har vi en lag mot maskeringsförbud i vissa fall, utöka den, det räcker gott skulle jag själv säga.

 

Rekrytering till kriminella gäng

Finns det något som är mer återkommande och har blivit en längre följetång i svensk politisk debatt än hur man ska stoppa rekryteringen till de kriminella gängen? Ja det kanske det gör, men det är sannerligen en av de mest diskuterade problemen som vi har. SVT har en serie program som heter ”Val 2018” och i ett av dem framför en representant från Fryshuset att ett av problemen är skolan. Hon menar att nu för tiden så ska eleverna anpassa sig till skolan och inte tvärtom. Jag blir tämligen förbryllad. Under vilket tidigare decennium så anpassade sig skolan till eleverna mer än nu? Jag skulle snarare vilja påstå att samhället aldrig har varit så medvetet om hur man ska jobba tillsammans med eleverna. Har jag fel så backar jag så klart, men att det var bätte förr i det här fallet, det betvivlar jag starkt.

Hur som helst. Även en före detta gängmedlem deltog i programmet och berättade om problemen i hemmet och hur han inte fångades upp i skolan. De två allra viktigaste ställena alltså. Pappan orkade inte jobba på grund av hur han mådde efter kriget de flytt ifrån. Varför inte mamman kunde ta huvudansvaret för familjen framkom aldrig, men jag tror att det vore bra om fler kvinnor/mammor gick ut i arbetslivet. Det kan inte bara vara mannens ansvar att ge familjen bättre förutsättningar. På grund av den här familjens situation så blev alltså kriminaliteten den väg som sonen tog.

Hade skolan tagit killens stress och dåliga mående på allvar och sett till att tillsammans med andra myndigheter jobbat med både honom och föräldrarna så kanske gängrekryteringen aldrig hade skett. För det handlar om att vuxenvärlden finns där och vara den förebild den ska. Flera gånger sa den nu sedan länge vuxne mannen att problemen beror på hemförhållandena. Ändå så talar aldrig någon om föräldraansvar, föräldrastöd och samarbete med hemmen. Det är poliser, skolan och eventuellt annat som ska till enligt politikerna. Det trots att föräldrar som finns där för sina barn är det abslut bästa förebyggande arbetet som finns.

 

Alltså, vad säger statsminister egentligen?

I SVT-intervjun med Stefan Lövfen kom frågan om antal immigranter upp och den ställdes gällande antalet och om vi inte kan ta emot fler erftersom Socialdemokraterna i våras sa att 14 000 är det högsta antalet vi mäktar med per år framöver. Förra året hade 26 000 personer kommit till Sverige, nästan dubbelt så många alltså. 14 000 skulle vara vår andel i EU om vi gjorde en rättvis fördelning menade statsministern. Svaret blev exakt 42,47 sekunder och någotsånär framgår det vad han anser. Först handlade det om EU och dess fördelning och sedan kommer han in på Sverige och hur alla kommuner nu är tvingade att ta emot flyktingar mot tidigare. Men det blir bra svamligt. Jag ska citera honom efter att han sagt detta, och citatet är direkt efter att han sagt att vi la om lagen.

”Om man då tittar på det hur den fördelningen skulle slå och sedan får man säkert lägga till andra parameter, ekonomisk ställning i landet hur det ser ut, då kommer det att kunna plus minus. Men om man bara tittar på befolkningen då ligger det någonstans där.” Jag har gått en kurs i transkribering och ett som är säkert är att vi människor svamlar och talar bra mycket mer osammanhängande än vad vi tror, men detta och från en statsminister? Än mer märkligt blir det när han längre fram i intervjun säger att 14 000 var ett exempel och att S värnar asylrätten och att han inte vill neka någon att söka asyl. Till vilken nytta då kan man i så fall undra. Detta är ju snurrigare än virvelvinden på ett tivoli.

Jag skrev i gårdagens blogginlägg att Isabella Lövin var jobbig att lyssna på just för att hon inte svarade på frågor och jag nämde då att det gör Stefan Löfven, men nu när jag har kommit längre in i debatten så är det lika jobbigt att lyssna på den här intervjun, för även om han svarar oftare – det känns i alla fall så – så är det väldigt svårt att verkligen förstå vad han tycker. Det ska bli intressant att lyssna på alla övriga intervjuer. Jag kommer att beta av dem så snabbt jag kan och ge lite fler kommentarer. Det är trots allt val snart och här har partiledarna en gyllene chans att i en timme tala utan andra partiers inblandning. Den förmånen borde de värna mer om kan man tycka.