Kategoriarkiv: Övervikt

Den generella levnadsstandarden är fantastisk

Lyssnade du på Liberalernas (f d Folkpartiet) ledare Jan Björklund i går? Något fick mig att pausa talet och börja fundera. Han sa nämligen att under de senaste 30 åren har levnadsstandarden ökat lika mycket som de tidigare 30 000 åren! Det är så klart svårt att säga exakt hur det är, men han är nog väldigt nära sanningen med tanke på hur vi lever och allt som vi har och det handlar ju om det materiella. Ens första tanke är nog: vilken fantastisk tid jag lever i, och vad skönt att jag inte föddes tidigare med alla umbäranden som var. Så känner jag verkligen måste jag säga. Men så går tankarna vidare. Borde vi inte – mig själv inkluderat – luta oss lite mer tillbaka och faktiskt vara nöjda och tacksamma?

Jo jag är tacksam och tänker då och då på hur bra jag har det. Huset håller kylan ute på vintern, jag når vänner på andra sidan jordklotet via mess, mejl och telefon. Jag är aldrig hungrig, faktum är att jag överäter och till följd av det går och retar mig på extrakilona. Ni förstår poängen. Så här kan man hålla på. Men är vi då riktigt nöjda? Nej, inte jag i alla fall. Visserligen är jag det på många sätt som jag sa, men det där med att mycket vill ha mer, det stämmer alldeles för väl in på de flesta av oss. Varför skulle vi annars snegla på grannens splitternya bil, jobba så mycket så att vi offrar vår hälsa, inte nöja oss med de resor som vi har råd med utan hela tiden sträva efter ännu mer exotiska platser, spela på lotto, poker och annat fast vi riskerar att offra både hem och familj, söka nytt jobb fastän vi trivs, men för att få högre lön trots att vi klarar oss bra, byta mobiltelefon trots att den gamla inte alls är gammal och så vidare?

Jag vill säga tack till Liberalerna som tog upp hur snabbt utvecklingen har gått. Kanske kan det få oss att mer fundera över alla andra värden i livet. Det får i alla fall mig att göra det, än mer, för trots att jag så ofta tänker på vad bra jag har det som är född i ett av världens rikaste länder, så är jag som alla andra, mycket vill ha mer. Här ska dock sägas att förbättringarna gäller hela världen, vilket Björklund också sa, och färre svälter, fler har rent vatten och så vidare. Om jag ändå ska kommentera det här ytterligare utifrån politikens retorik, så vore det med en önskan om att våra ledare även tog upp de här andra värdena. Ibland gör de visserligen det, men kanske det skulle kopplas mer till vad det är att ha det bra och ha ett gott liv. Vi ska naturligtvis ha en hög levnadsstandard och vi ska ha ett smidigt liv, men det materiella kan aldrig ersätta det andra, det där som handlar om familj, känslor och välbehag som inte är kopplat till sådant. Fast det kanske var underförstått. Men tack för påminnelsen hur som helst.

 

Annonser

Landstingsvård efter misslyckad plastikkirurgi?

Ska sjukvårdspersonal moralisera kring vem som ska få vård? Ja säger vissa läkare, nej säger andra. I går så debatterades detta i Opinion och de flesta tittare ansåg att man fick skylla sig själv om man fick komplikationer efter ett plastikingrepp. Det gällde även om man hade andningsproblem, vilket en kvinna i publiken numera hade, plus andra problem efter att en klåpare hade opererat hennes näsa och sedan inte tog sitt ansvar. Det är så enkelt att spontant tycka att om man tar en medveten risk så får man också ansvara för konsekvenserna och betala för att få det åtgärdat. Men ändå… Det känns inte bra när vården börjar välja moraliskt vem som har rätt till den, före att se till vem som har störst behov.

Självklart så kan man tycka att den med ett medfött problem ska få vård före den som har gjort ett frivilligt ingrepp om än den personen har större problem. Men det blir problematiskt. De flesta plastikoperationer lyckas och det är en minoritet som får problem; vore risken mycket större så vore det lättare att moralisera, men vissa gör det alltså ändå. På grund av landstingets begränsade resurser så finns det sjukhus som inte hjälper en patient med misslyckad plastik överhuvudtaget. Men hur ställer sig samma läkare till mördaren som behöver vård? Eller rökaren som från början har vetat att detta kan ge cancer eller KOL? Eller den överviktige patienten som själv har ätit sig till sin övervikt? Om jag lider av cancer på grund av dåligt levene, ska jag då utestängas från vården så att bara de som har levt hälsosamt får hjälp då vi har bristande resurser?

Det här är knepigt och det är klart att man både i misslyckade plastikfall och i andra fall kan ha moraliserande åsikter, men var drar vi gränsen? Har vi inte alla gjort något fel någon gång eller tagit risker? Ska mobilprataren som krockar få betala för sin vård, men offret i den andra bilen få den gratis? Tanken är frestande, jag erkänner det, men vill vi verkligen ha det så? Jag tror inte det. Däremot så bör reglerna för vem som får utföra olika typer av vård vara mycket hårdare, en läkarlegitimation ska inte kunna räcka för att fuska lite här och var. Det måste dessutom gå att kräva ansvar från klinikerna som utför klåparjobb. Det ska naturligtvis även vara enklare att stänga av oseriös vårdpersonal även inom det privata. Men att någon innan vi har kommit så långt ska ha andningssvårigheter på grund av en misslyckad plastikoperation kan faktiskt inte vara rimligt.

 

Vart tog hälsodebatten vägen?

Varför talar inte politikerna om hälsa längre och gör de det så nämns sällan bland det viktigaste av allt, alltså vad vi äter och dricker? Hur har det kunnat bli så här? Eller kanske jag ska formulera mig annorlunda: Varför har aldrig maten haft en framträdande roll inom politiken? För det har den inte, det har bara poppat upp lite diskussioner här och var, då och då, och för det mesta så har Livsmedelsverket eller någon annan myndighet fått ta debatten. Men den finns där i bakgrunden, den där frågan om hur mat och dryck påverkar vår hälsa. Problemet är bara att det är en lågstatusfråga och därför så får den inget riktigt fokus.

En fråga som när trots allt debatten syns, är detta med fetter. Västvärlden har de senaste decennierna blivit hysteriskt rädda för fett. Det finns många utbildade och forskare inom hälsa som hävdar att det här påverkar vår hälsa negativt och diabetesen är ett gissel världen över numera. I Vietnam så amputeras i dag fler ben på grund av diabetes än vad som gjordes under Vietnamkriget. Många experter menar att den här rädslan för fett gör att vi blir hungriga och stoppar i oss snabba kolhydrater, vilket i sin tur leder till högt blodsocker och ökad insulinnivå. Det gör oss sedan ännu hungrigare. Det blir en ond cirkel.

Vad anser då vi i Sverige? Ja den statliga myndigheten Livsmedelsverket rekommenderar exempelvis fortfarande nyckelhålsprodukter. Det är alltså livsmedel med mindre fett i. Dessvärre så får vi då ofta annat på köpet eftersom när något dras bort så läggs något annat till och innehållet blir ibland mer en lektion i kemi än något som man vill äta. Följande är innehållsförteckningen från ett populärt smörgåsmargarin som är nyckelhålsmärkt: vatten, vegetabilisk olja (solros 19%, linfrö 8%, raps 5,7%, palm), salt (1%), kaliumklorid, emulgeringsmedel (mono- och diglycerider från vegetabiliska fettsyror, solroslecitin), syra (citronsyra), naturlig arom, A- och D₂-vitamin. Jag vet att forskningen står bakom rekommendationerna, men varför är det bara den ena sidan vi lutar oss emot trots att fler och fler hävdar att vi har ätit fel i många år? Feta och sjuka är vi dessutom. Inte alls bra.

 

Njut av Huddinges natur

I min kommun så rankas naturen väldigt högt av både invånare och besökare och självklart våra politiker som har beslutat om att lyfta fram den, men de är ju också invånare kan man säga. Hur som helst så finns det många fina grönområden och över en tredjedel av Huddinges 140,7 km2, sjöarna inräknade, är naturreservat. Entréerna till dem kan ibland vara lite otydliga och kommunen jobbar därför med att synliggöra dem. Här kan du se entréerna i de centrala delarna av Huddine: https://www.huddinge.se/contentassets/172da675ce1a4c7cbbf5eae2b6ad2e3e/grona-entreer-karta.pdf Enligt information på webbplatsen så kommer man även att ge information om östra och västra delarna av Huddinges reservat, fast först 2018. Det är synd att det dröjer så länge, men positivt att det görs och det ska självklart vara heltäckande. Man kan inte utelämna vissa delar av en kommuns grönområden.

Huddinge är en kommun med många fördelar och har även fått utmärkelsen Stockholms läns bästa friluftskommun. Jag kan väl inte säga att jag utnyttjar alla möjligheter trots att jag bor här, men jag promenerar regelbundet och gärna längs sjön Drevviken eftersom det är nära. När isen fryser så är det dessutom trevligt att promenera på sjön och många gillar att åka skridskor här, även från andra kommuner.

Det är otroligt viktigt att i den byggiver som många politiker har, tänka framåt och inte bara här och nu. Det går naturligtvis inte att bevara varena plätt med grönyta som finns och bostäder behövs, men det är sorgligt när vissa områden byggs sönder och det oavsett vilken typ av hus som man bygger för det förekommer i områden med allt från villor till flerbostadshus. Det gröna är värdefullt för både miljön och hälsan och naturen är därför bland det som jag är mest stolt över i Huddinge.

 

Vinet 1 krona dyrare

Kanske har du inte märkt det ännu, men om du vill ha en flaska vin till helgen så räkna med att betala en knapp krona mer, närmare bestämt 95 öre. Får staten som den vill så kommer denna knappa krona att göra så att du minskar din alkoholkonsumtion. Låt säga att du dricker en flaska vin varje helg, kommer då denna nya skatt att minska din konsumtion? På ett år blir det 52 kronor mer som du måste betala för dina flaskor, om du fortsätter att konsumera samma vinmängd alltså. 52 kronor är – kan man konstatera – mindre än vad en enda flaska kostar. För egen del så tror jag inte att den här ynka skattehöjningen gör vare sig till eller ifrån.

Är man storkonsument så kan det så klart göra skillnad i plånboken. Jag är bara rädd att för dem där prisökningen blir kännbar ekonomiskt så kommer de ändå inte att handla mindre alkohol. Att de inte kommer det är naturligtvis beroende på att de inte kan. De är alkoholberoende. Det är absolut inte så att jag försöker göra mig lustig över ett förhoppningsvis bra förslag som kommer att gynna folkhälsan, men jag tror helt enkelt inte på det.

Det är självklart så att priset på alkohol påverkar konsumtionen och det får förhoppnignsvis unga att dricka måttligt redan från tidig ålder. I övrigt så tror jag att mer förebyggande arbete är det viktigaste. Det är verkligen bra att fler alkoholfria alternativ syns i olika sammanhang, men även dem med lägre alkoholhalt är viktiga. Ett glas är ofta festligt och alla ska kunna hitta ett alternativ. Förhoppningsvis så kommer skattehöjningen ske tillsammans med även andra åtgärder för hälsan.

 

Ungas övervikt

Många gör mycket för att minska och allra helst eliminera barn och ungdomars övervikt. Det gäller skolan, vården och Livsmedelsverket bland andra. Det är verkligen ett dilemma när man redan i unga år har övervikt. Lite extra fett behöver inte alls vara ohäslosamt och det handlar givetvis om hur man mår totalt sett. En tunn person som är otränad har sannolikt sämre hälsa och orkar mindre än någon med lite övervikt som rör på sig regelbundet och tack vare det har starka muskler och starkt hjärta. Men det finns en gräns för hur mycket övervikt som kroppen orkar med, för några extrakilo är långt ifrån samma sak som stor övervikt och fetma. Därför så ska man vara uppmärksam på om unga människor lägger på sig för mycket.

Något som jag själv saknar i debatten är de ungas sömnvanor. På vissa håll så jobbar man med detta, men det är alldeles för ofta som det först och främst fokuseras på att ungarna ska dricka lättmjölk och äta andra lättprodukter, trots att det finns undersökningar som visar att barn som dricker standardmjölk inte alls väger mer än dem som dricker lättmjölk. Pratar man mat så är det bästa att äta så mycket hemlagat som möjligt, med lagoma mängder fett och lite eller inget vitt socker. Men sedan har vi som sagt var sömnen, som påverkar vår vikt, men inte lyfts fram så ofta.

Unga har andra vanor än förr. Då fanns inte smarta telefoner eller datorer och på TV så var det sällan något roligt sent på kvällarna, för dem som hade TV på sitt rum alltså. Man kunde naturligtvis lyssna på musik om man ville, annars så var det att läsa som var alternativet. Man varvade helt enkelt ner på ett annat sätt och man somnade tidigare och sov längre. Att ge föräldrar mer kunskap om sömnvanor och hur för lite sömn påverkar hälsan och barnens vikt skulle verkligen vara ett välkommet inslag i viktdebatten. Den här förståelsen skulle kunna hjälpa många barn och ungdomar, vilket vore guld värt om man lyckas ändra sina vanor till det bättre och sova en eller två timmar mer om man har för vana att slarva med sin sömn. Alla bäckar små…