Kategoriarkiv: Religion

Politiska funderingar

Ibland känns det som att huvudet blir överfullt av politik och politiska funderingar. Det är i och för sig intressant då jag i går läste att majoriteten av människor inte tänker en politisk tanke de flesta dagar. För mig finns det närvarande hela tiden och att prata politik eller vara på en politisk konferens kan kännas som en vitamininjektion. Här hemma vågar jag påstå att vi pratar politik precis varje dag året runt. Roligast är det så klart när det är andra närvarande och man har olika åsikter och ingångar i samtalet. Och nej, vi blir aldrig ovänner. Även om åsikterna är starka så finns där en självklar respekt. Vi lever trots allt i demokrati och vi har alla rätt till våra åsikter. Men det är klart att man kan bli frustrerad när människor tycker konstigheter, enligt ens eget sätt att se saker. Fast det är bara nyttigt och utvecklande att höra andras åsikter.

Hur som helst, just nu är jag både förundrad, frustrerad och nyfiken. Det är så många nyheter om olika saker och det är debatter hit och dit och artiklar som skrivs. Vissa är bra och sakliga och man känner hopp. Sedan hör man om saker som gör en galen av ilska. Då blir man uppgiven, för en del av vår politik är allt annat än sund. Till exempel kan man undra över Eskil Erlandssons pinsamma beteende. Gift är han också, karlsloken. Inte kul för familjen. Men även en ogift man om han har sunda värderingar tar sig självfallet inte sådana friheter som Erlandsson gjorde. Det gör för övrigt att man undrar hur diskussionerna internt i Centerpartiet har gått. Det hela känns lite märkligt faktiskt. Men det är ju fler som vet hur man hamnar i fokus och där ligger då sannerligen inte Liberalerna i lä. De vet hur man levererar. Jag beskyller absolut inte partiet för enskilda medlemmars omdömeslösa beteende, men man får känslan av att det är så mycket mer som händer hos dem.

Men det finns mer som får en att undra och det är allt det här med IS-krigarna. Det är på något vis absurt att vi i Sverige har den här diskussionen. Hur har vi hamnat här? Det känns så långt från vår moral och våra värderingar som man kan komma. Hur har för övrigt vi kunnat låta bli att göra fler lagändringar än vad vi har gjort? Jag förstår att allt inte kunnat förutses, men nog måste SÄPO, regering och riksdag ha haft tillräckligt med information för att ta detta på större allvar? De flesta har uppenbarligen låtit naiviteten få råda, men både från det ena och det andra håller hör vi hur man har uppmärksammat och varnat, samtidigt som majoriteten av beslutsfattarna har viftat bort det. Sådant skapar stor frustration och jag håller med Hanif Bali, Moderaterna, om att politikerna som blundat borde be svenska folket om ursäkt. Vår naivitet har även lett till mycket lidande för framför allt flickor och kvinnor bland vissa invandrargrupper här hemma då de är styrda av män och en som påpekar det väldigt bra är Liberalernas Gulan Avci. Så hur uppgiven man än är så finns det ändå många som tänker sunt, tack och lov. All denna mjäkiga anpassning till olika invandrares osunda önskemål har lett till att vi helt spelat män med unkna värderingar i händerna. Varför? Var är jämställdheten här? Vi har trots allt en så kallad feministisk regering. Vi får se om de lyckas leva upp till det de kommande åren.

 

Annonser

Påven och Pell

Så han äntligen George Pell fått sin dom. Men han har haft många anklagelser på sig och det under många år. Kanske var det rent av därför som han lämnade sitt hemland Australien. Allt det här visste givetvis påven när han anställde honom som minister i sin regering. Så hur trovärdig är han när han nu talar om Satan? https://www.svt.se/nyheter/utrikes/paven-overgrepp-monstruost-problem-i-kyrkan

Här är en kort film om Pell: https://www.theguardian.com/global/video/2019/feb/26/george-pell-david-marr-on-the-cardinals-rise-and-fall-video-explainer Att han har fått stanna kvar och verka inom katolska kyrkan är ett under. Men samtidigt så säger det en hel del om den unkna och vidriga kultur som råder där. Det här vet givetvis alla anhängare om, så varför är det i princip ingen som ifrågasätter det som händer, och varför stannar medlemmarna kvar? Man kan även undra varför så få journalister gräver i det här. Om man är rädd, gör det tillsammans med andra. Låt det bli en rörelse. Det måste få ett slut för alla offers skull.

Eftersom de högt uppsatta inom kyrkan skyddar varandra och det vidriga tillåts fortsätta så måste gräsrötterna ta avstånd. Man måste ifrågasätta mer, till och med lämna kyrkan om det är nödvändigt, men även sluta behandla påven som en rockstjärna. Det senare gäller inte minst omvärlden och vi här i Sverige är lika goda kålsupare. Om någon glömt hans besök 2017 så googla. Jag tror det inte, men jag önskar att domen mot Pell är början till slutet av kyrkans unkna beteende. Hoppas kan man alltid.

 

IS-terrorister

Det har plötsligt blossat upp en diskussion om de IS-terrorister som nu ”ångrar” sitt deltagande i det syniska kriget och vill åka hem. Självfallet så ångrar de sig, vidare så har de givetvis inte själva deltagit i dödandet. De visste rent av inte om vad som i de flesta fall försiggick. Och som någon av dem sa när hon blev intervjuad, Sverige är känt för att ge människor en andra chans. Den kommentaren säger en hel del om synen på vårt land när det gäller människor som vill utnyttja oss. Man tror inte att något är tillräckligt grovt, inte ens terrorism. Här får man alltid en ny chans och blir förlåten i sinom tid.

Tack och lov har både inrikesminister Damberg samt statsminister Löfven sagt att man inte kommer att göra något för att ta hem terroristerna. Men den diskussion som regeringen borde ha fört sedan länge är hur vi kan se till att de inte alls kommer hit. För frågan som måste ställas är: Sedan när blev Sverige en fristad för terrorister? Vi har många så kallade återvändare, och få politiker har reagerat på detta. Vissa har visserligen försökt, men responsen har uteblivit. Därför har vi alltså många som lever bland oss och givetvis är ett stort hot mot landet. Så länge inte regeringen gör något är det svårt att komma någonstans. Det är högst beklagligt att vi har den naivitet som vi har.

Men kommer det här att förändra något? Man hoppas verkligen det, men jag är fortsatt skeptisk. Vad vi också måste göra är att våga se religioners påverkan på fred och krig, men det kommer inte heller att hända. Även om de flesta som tillhör en religion är fredliga, så finns det alldeles för många som inte är det. Men risken att inte lyfta upp frågan tar vi alltså hellre än att stöta oss med dem som eventuellt blir upprörda av den. Ur led är tiden, tyvärr…

 

Islamistisk politisk infiltration

Det här är en synnerligen intressant och viktig artikel skriven av en forskare i Lund: https://www.expressen.se/debatt/sa-infiltrerar-islamister-de-svenska-partierna/ Den tar upp hur islamister under decennier har infiltrerat sig i de svenska politiska partierna. Sådant är naturligtvis inte alltid lätt att se och alla svenska medborgare ska självklart kunna vara politiskt aktiva. Det är till och med viktigt att alla grupper har företrädare, både för samhällets och sin egen skull. Men samtidigt måste vi värna om demokratin och lägga naiviteten och ”korrektheten” åt sidan så inte samhället får en än mer negativ utveckling.

Man kan lätt tro att det bara är svenskar som drabbas eller icke muslimer, men så är det inte och slutet på debattartikeln lyder som följer: ”Det är angeläget att svenska partier nu utreder infiltrationen av islamister och återgår till sina ideologiska värdegrunder. För varje nytt avslöjande förlorar partierna förtroende. Bland förlorarna hittar vi inte minst de muslimska väljare som inte håller med islamisterna. Det är dags att utreda saken nu – innan det är försent”.

Det här är viktigt att tänka på, för de flesta muslimer är vare sig fanatiker eller islamister, men de drabbas hårt av den politik som förs och oviljan att ta reda på hur saker förhåller sig när det till exempel gäller det som tas upp i artikeln. När man håller vissa bakom ryggen, alltså de som inte alls står för vad gemene man anser, utan vill se ett samhälle med stort religiöst inflytande som kränker människors rättigheter och så vidare, då blir det galet. Det är dessutom en farlig utveckling och alla medlemmar i våra politiska partier borde läsa den här artikeln och fundera över vad som faktiskt sägs, för det är ytterst allvarligt om det blir som forskaren Sameh Egyptson befarar att det kan bli om vi inte ser upp.

 

Böneutropsdebatt i Opinion live i kväll

Nu igen! Hur mycket kan frågan diskuteras egentligen? Sverige är en sekulär stat och vi har enligt lag rätt att tro och tycka vad vi vill. Precis så ska det vara, men lika lite som jag som ateist deklarerar min livsåskådning så tycker jag att troende ska göra det. Vi har med största sannolikhet sekulariteten att tacka för mycket som fred i över 200 år, hyfsat jämlikt samhälle, hög levnadsstandard, bra utbildning och på det stora hela bildade medborgare. Låt inte religionen få starkare fäste igen. Med så många livsåskådningar som vi har nu dessutom så blir det ofrånkomligen åsiktskrockar.

Att inte anse att vi ska ha böneutrop i Sverige har givetvis inte att göra med att man vill förbjuda någons tro. Men vi är ett sekulärt land och i andra hand ett kristet sådant. Det är märkligt det här med religion, för det finns nog inget som så ofta används för att göra sin röst hörd eller få vissa förmåner, eller kanske att kunna uppträda på ett visst sätt på grund av tron. Det finns massor av saker som kopplas till tro och att man genom den anser att man ska ha speciella rättigheter eller slippa vissa saker.

Man kan för övrigt undra hur många krig världen skulle ha besparats om det inte vore för religionen. Dock så är de flesta troende givetvis inte våldsamma utan tvärtom. Men man ska ha i åtanke att varje gång en religion flyttar fram positionerna i ett samhälle där fler än en religion finns, varje gång så riskerar även konflikter människor emellan att öka. Det ser vi för övrigt bevis på hela tiden i vissa områden. Att få tro på en gud måste vara en rättighet och den ska respekteras, men det ska vara en privatsak först och främst, precis som politisk övertygelse eller vad det nu kan handla om. Låt det stanna där, för allas bästa.

 

Kils golfrestaurang

Ja varför skriver jag om den igen? Det är nästan 22 månader sedan jag gjorde det här blogginlägget: https://wallenborgspolitikblogg.wordpress.com/2016/12/06/hur-tankte-kils-golfrestaurang/ Fortfarande så läses inlägget då och då och det jag skrev om är lika relevant, så därför gör jag ett nytt inlägg i frågan. Nu handlar inte detta direkt om eller enbart om Kils golfrestaurang, eftersom det som hände där när Sverigedemokraterna hade bokat julbord och plötsligt inte var välkomna är inte unikt. Själva sa de så här till NWT (Nya Wermlandstidningen): ”Alla är välkomna här och här har alla precis lika stort värde, vår restaurang skall vara en neutral mötesplats.” Sedan så gjorde de tvärtom. Alla var inte välkomna plötsligt.

Neutral mötesplats, självklart ska det vara så och ett julbord är ett julbord och ingen politisk aktivitet. Därför uppför man sig som vuxna förväntas göra, lämnar strandflaggan och flygbladen i bilen och låter bli att pådyvla andra gäster sina åsikter. Respekteras inte detta så har man inget på restaurangen att göra. Däremot så måste ju politiska partier, religiösa grupper och alla andra sammanslutningar få komma och äta, bara man inte skyltar med sina åsikter. Smälter man in och sköter sig, ja vad är då problemet?

Det intressanta i kråksången är att det endast handlar om Sverigedemokraterna i de här sammanhangen. Någon som kan påminna sig att till exempel Vänsterpartiet har blivit portade någonstans trots sina relativt nyliga kopplingar till dåvarande Sovjetunionen, medlemmar som kallar sig kommunister och som hyllar dessa vidriga kommuniststater? Det finns en förväntad ängslighet som gjort att även företag numera agerar politiska partier. Man sätter demokratin och yttrandefriheten åt sidan och därmed på spel. Vi har ett fantastiskt land där alla har rätt till sina åsikter; nu jobbar många hårt på att kväsa den rätten. Det blir som en informell åsiktsregistrering och tycker du ”fel” så riskerar du att inte ens få äta en bit mat. Tänker någon av dessa företagare, för de är fler än bara Kils golfrestaurang, på vad det är de egentligen sysslar med?

 

Björklund om burkaförbud

Liberalernas partiledare Jan Björklunds resonemang kring bruka är att det handlar om kvinnoförtryck. Jag tittar på TV 4:s partiledarutfrågning och kan inte annat än att hålla med. Fast sedan kommer uttalandet som gör mig förfärad: ”Men sedan så är det ju så att det finns många kvinnor som bär det av helt egen fri vilja.” Det är också anledningen till att han inte vill införa ett förbud. Det är inte utan att man här behöver dra ett ganska så djupt andetag.

För det första: det är ett fåtal kvinnor som bär burka, och redan där fallet resonemanget om att många bär det frivilligt. Men man ska inte dra den sämsta slutsatsen, så vi antar här att han menar många av dem som använder plagget. Men ändå. Hur kan han i TV påstå att så är fallet? Även kvinnor som inte vill använda slöja blir bespottade av många andra från sin kultur, och redan där har vi alltså ett förtryck. De som täcker sig helt lever inte i en fri och jämställd värld, de lever under ännu värre förtryck och får sannolikt inte gå ut om de visar sig så som andra kvinnor gör, alltså utan täckande plagg.

Björklund brukar vara en jordnära person med sunt förnuft, men här klampade han i klaveret rejält och hans uttalande bekräftar verkligen varför vi har integrationsproblem: många politiker är alldeles för naiva eller så vill de inte se verkligheten. Jag vill inte heller ha burkaförbud eftersom det bara är tramsigt att förbjuda vissa plagg. Att inte täcka sitt ansikte ute räcker gott. Vi ska kunna se den vi möter. Men det är intressant att höra resonemangen för och emot. I dag har vi en lag mot maskeringsförbud i vissa fall, utöka den, det räcker gott skulle jag själv säga.