Kategoriarkiv: Sexuella övergrepp

Ledare i DN om samhället och rädsla

Sådär, då var datorkrånglet ur världen och jag kan skriva det inlägg som jag höll på med för två dagar sedan. Det gällde en ledare i DN. Läs den, fundera sedan över vad den egentligen innehåller och skickar för budskap. Försåtlighet talar den om, men är det något som är försåtligt, så är det just den här texten. https://www.dn.se/ledare/signerat/sofia-nerbrand-kara-ulf-kristersson-befast-inte-radslan-genom-att-bekrafta-den/ Jag ska förklara varför jag anser det.

Visserligen så tas bra saker upp som att vi filtrerar och lätt ser det negativa och att vi hanterar saker utifrån ideologi. Ledaren nämner också hur människor skriver falska nyheter på webben och piskar upp stämningen. Inte alls bra! Sådant är viktigt att ha i åtanke, för samhällsbilden blir lätt skev. Däremot så vänder jag mig emot det här: ”Mantrat ”det är viktigt att ta människors oro på allvar” – flitigt använt av allehanda politiker – är försåtligt. Det låter empatiskt, men kan vara problematiskt. Att man lyssnar på personer som är rädda, ja. Löser verkliga problem, visst. Men det är inte lyckat att bekräfta rädslor när de är obefogade.” Det är inte försåtligt om det görs på rätt sätt. Sedan så kan man undra vilka rädslor som är obefogade när polisen går på knäna, brott läggs på hög eller avskrivs och kvinnor våldtas på löpande band.

Människor (väljarna alltså) är inte dumma och oron och rädslan kommer många gånger ifrån att politikerna har gjort precis tvärtemot, de har inte tagit människors oro på allvar. Det däremot är försåtligt. Det är till och med uppenbart farligt. Speciellt som så många är direkt eller indirekt berörda och det är vi väl mer eller mindre allihop. Att med den uppåtgående vålds- och kriminalitetsspiral som vi har mena att politikerna borde göra annorlunda förstår jag faktiskt inte. Jag är snarare rädd för vilka motreaktioner som kan komma att ske just för att makthavare har låtit utvecklingen gå så långt och ignorerat människors rädsla och behov och valt att inte bekräfta den. Sådant leder nämligen till frustration. Däremot så ska man samtidigt som man löser problemen ge oss en positiv bild av framtiden, det ena behöver nämligen inte utesluta det andra.

 

Annonser

”Vi måste våga utmana all slags islamisk extremism”

Ja så är det, vi måste våga och många vågar, men långt ifrån alla och dessutom alldeles för få. Rubriken på mitt blogginlägg är också rubriken på en artikel, därav citationstecknen. Den är från den 14 februari, men så klart inte irrelevant bara för det. Missade du den? Läs här: http://www.gp.se/nyheter/debatt/vi-måste-våga-utmana-all-slags-islamisk-extremism-1.5174981

Debattartikelförfattaren representerar GAPF, Glöm aldrig Pela och Fadime. Det är en organisation som borde få mycket mer uppmärksamhet och framför allt pengar som i stället ges till extremister. De borde gå till dem och andra som kämpar emot förtryck, inte jobbar för att öka det. Jag har kopierat in två stycken som jag tycker säger en del och som förhoppningsvis manar till eftertanke hos den som gärna dribblar bort en viktig diskussion med rasistargumentet. Vilka vill vi egentligen försvara? De förtryckta eller förtryckarna? Väl värt att fundera över.

”De islamiskt konservativa, alltså inte jihadister eller andra islamister som drömmer om ett kalifat och sharialagar, är den stora grupp vars värdegrund alltför länge har fått förhållandevis fritt spelrum.”

”Det är också av yttersta vikt att vidmakthålla grunden för ett fritt och öppet samhälle: tankefrihet och yttrandefrihet. Vi måste göra upp med besattheten av politisk korrekthet som alltför ofta leder till en kombination av både censur och självcensur och som undergräver alla försök till konstruktiva samtal om de problem vi har samt förstör möjligheten att finna lösningar på dem.”

 

Ansvarsfrihet

Om du såg söndagens Agenda, så såg du diskussionen om ansvarsfrihet för barnmorskor. Det handlar om abort. Nu för tiden så gör det ofta med ett piller. Men det hindrar inte att vissa barnmorskor vägrar utföra aborter genom att ge patienten pillret. Jag förstår dilemmat även om jag inte anser att man ska kunna välja bort arbetsuppgifter hur jobbiga de än är. Som jag har sagt tidigare så lägger man över det här på sina arbetskamrater, som säkert inte heller ser det som något de gärna gör, även om de vill hjälpa kvinnan. Man kan i alla fall utgå från det i synnerhet om det handlar om kirurgiska ingrepp på grund av sena aborter.

Ellinor Grimmark – barnmorskan som driver sitt eget fall med hjälp av pengar från antiabortrörelsen – har flyttat till Norge och jobbar där. Sverige delar inte Norges syn, och just ansvarsfrihet är det många länder som har. Fast även om många andra har en annan uppfattning, vilket ofta hänvisas till, så behöver det nödvändigtvis inte vara bra. Så det i sig är inget argument i det här fallet.

Hur kommer det att gå då? Ja, jag tror inte att Europadomstolen kommer att döma till Grimmarks fördel. Det vore ytterst beklagligt eftersom alla kvinnor som besöker vården ska veta att det alltid är patienten som står i centrum. Personalen på kvinnokliniker ska aldrig kunna vägra att hjälpa någon som behöver vård. Man ska vara medveten om att Grimmark inte ens skulle hjälpa ett våldtäktsoffer. Principerna går nämligen före patienternas väl och ve.

 

Skriv under http://dintrygghet.nu/#kampanj

I går bloggade jag om det upprop som några medborgare har dragit igång och kallar Din trygghet. Länken direkt till kampanjen är: http://dintrygghet.nu/#kampanj Initiativtagarna, precis som de flesta andra av oss, är innerligt trötta på att så lite görs för att komma tillrätta med alla sexuella övergrepp som sker. Därför görs nu det här uppropet som kommer att skickas till inrikesminister Morgan Johansson samt rikspolischef Dan Eliasson. Det är naturligtvis bra när vanliga medborgare reagerar och verkligen försöker påverka i rätt riktning. Samtidigt så är det beklagligt att det ska behöva ske när det handlar om vår trygghet och säkerhet. Sådant ska i en rättsstat vara grundläggande.

I Sverige har det gått rasande fort när det gäller utveckligen av våld. Det sker exempelvis dödsskjutningar så ofta så man snarare reagerar de dagar som man inte läser om dem än tvärtom. De kriminella flyttar fram sina positioner om och om igen, då polisen hela tiden backar. Inte för att jag tror att de egentligen vill, men de har förmodligen ofta inget val. Sådant hänger på ledningen, och ledningen tar inte tillräckligt med ansvar. Man spelar högt från regering och rikspolis när man utmanar samhället som man gör genom att visa laglydiga medborgare att deras säkerhet inte är fullt prioriterad. Det finns alltid de som är beredda att ta lagen i egna händer och den utveckligen ska man passa sig för. De ansvariga måste också förstå att det är vansinnigt att lägga pengar på armband i hopp om att våldtäktsmän ska sluta våldta. Naiviteten i det sammanhanget var skrämmande.

Din trygghet vill mer än att bara stävja de sexuella övergreppen och så här skriver man på sin sajt: ”Känner du att otryggheten ökar i samhället? Det är inte så konstigt och du är inte ensam. Den grova brottsligheten, liksom många andra brottstyper, ökar nämligen kraftigt. Samtidigt läggs polisens utredningar på hög och brottslingar går fria. Det är en oacceptabel utveckling. Därför finns nu Din Trygghet. Det är ett politiskt oberoende upprop som ska arbeta med att främja din och alla andra medborgares säkerhet och trygghet.” Ingen kan säga emot detta och tillsammans så kan vi vända skutan på laglig väg och utan våld om vi vill. Men det gäller att vi visar det och här har vi chansen. Att svära och knyta näven i byxfickan räcker inte, vi måste agera. Gör det du med om du inte redan har gjort det. Skriv under och stötta uppropet!

 

Vad händer när frustrationen emot samhället blir för stor?

Jag som är emot all form av våld blir alltid både förtvivlad och förundrad när någon går till angrepp mot andra, dessutom oftast oprovocerat. Hur kan så många människor sakna den där spärren som de borde ha? De finns överallt, i alla samhällen och i alla kulturer. Det går aldrig att helt värja sig emot dem, men det går att göra så mycket som möjligt. Gör vi då det? Nej, vi har en tendens att först skydda dem som begår brott, sedan offren. Så känner åtminstone många svenska medborgare och det med rätta. Tyvärr… Efter den högst beklagliga domen i går så har det varit demonstrationer där man bland annat har haft plakat med texten: ”Ta ditt ansvar Stefan Löfven”. Helt rätt, men kommer han att göra det? Tveksamt. Hur har övriga i riksdagar och regeringar tagit ansvar genom åren? Dåligt, skulle jag påstå. Man har sett, ursäktat och bortförklarat. Att en grupp invandrarkillar motdemonstrerade i går säger väl allt! Då menar jag inte att majoriteten av invandrare är så här vedervärdiga, utan att det visar vilka personer som samhället fortfarande ser genom fingrarna på när de begår brott. Det skapar dessutom en bild av att det är så här invandrare är, trots att det inte alls är så som de flesta beter sig. Men rädslan för att prata om moral utifrån kultur har lett till att det är den bild som många svenskar har fått.

Det säger sig självt att människor inte flyr för att få det sämre, så något har ju inte varit bra därifrån de kom om de har invandrat hit. Ofta har samhället och dess kultur varit orsaken. Värderingar tas mer eller mindre med hit, många är mer än unkna, men debatten har förts som att bara man passerar gränsen till Sverige så fungerar man precis som vi vill att man ska. Ytterst naivt. Men sedan så har vi dessa människor som har en normal moralisk kompass och verkligen vill lämna det unkna, men har vi lyssnat på dem och fört deras talan först och främst? Nej, verkligen inte. Varför? För att det inte har varit PK. Gränskontroller då? Nej sådant vill vissa inte att vi ska syssla med även om de ger oss bättre kontroll över vilka som kommer in hit. Styra över vilka som kommer hit på annat sätt då? Nej, inte det heller, trots att vi då skulle ha kunnat hjälpa de mest utsatta, som oftast är barn och kvinnor. Ställa några krav? Varför det, begår dessa män exempelvis grova sexuella övergrepp så beror det på att de är män, möjligtvis i andra hand på deras hemlands värderingar, men sannolikt inte enligt många. Kvinnoförtryck då? Sådant har också gått att blunda för. Vet man inte hur man ska föhålla sig till osunda beteenden som man ser så kan man alltid säga att det är rasistiskt att påstå att det ens förekommer. Rasism mot svenskar eller mellan olika invandrargrupper då? Kan i och för sig förekomma, men har förklarats med att det är svenskarna som främst är rasister. Det trots att vi sannolikt är det i mycket mindre omfattning. Däremot så är jag orolig att dagens politik skapar rasister, vilket vore hemskt. Det är därför som jag är orolig för vad som ska hända och frustrationen är redan större än vad den borde vara.

Sedan så har vi det där med att hjälpa utsatta på plats i deras egna länder eller i närområdena. Det kallar vissa politiker också rasism, trots att det är det mest humana som vi kan göra eftersom de flesta är flyktingar befinner sig just där. Allt detta strutsbeteende som många fortfaranda ägnar sig åt har gjort att vi har fått ett samhällsklimat i Sverige som allt oftare präglas av våld som lösning på det man inte gillar, våldtäkt som maktmedel, enorm rasism mellan invandrargrupper då många tar med sig sina konflikter hit och så vidare. Det vi faktiskt gör är att stötta dem som inte alltid har det största hjälpbehovet och vi ger dessutom bidrag till föreningar som odlar ett ojämlikt samhälle. Varför? Ja, det övergår mitt förstånd. När ska humanism och ansvar bli viktigare än att vara politisk korrekt?

 

Grov gruppvåldtäkt nedprioriterad och förövarna friades

Självklart så är det svårt för en utomstående att ha åsikter om polisens arbete och vad som är viktigast och vad som kan läggas på hyllan en stund. Men det är inte att man som vanlig medborgare undrar över hur en gruppvåldtäkt kan bli liggande och annat vara viktigare. Men så har det blivit i det här fallet. Ett mord är så klart viktigare på sätt och vis, men hur kränkt ska en kvinna egentligen få bli av det rättsväsende som ska skydda henne och om hon ändå blir ett brottsoffer, ska inte förövarna i alla fall dömas? I dag har Södertörns tingsrätt i stället friat kräken som gav sig på en kvinna förra året. Det är stor synd och skam. Hennes advokat säger så här: ”Domen är en skam för vårt rättssystem”. Finns det någon som kan anse något annat? Hur kunde det bli så totalfel? https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/domen-kommer-att-overklagas

Självklart så kommer domen att överklagas och måtte nästa rättegång få domare och nämndemän som gör vad som självklart ska göras i ett sådant här fall. Jo jag vet att saker är mer komplicerade än vad de ibland verkar, men här finns en hel del bevis, så att fria helt är ett stort hån mot både offret och andra våldtäktsoffer.

Hur har det kunnat gå så långt? Visst, Sverige har aldrig varit tryggare och det är anmälningsbenägenheten som har ökat och så här har det alltid varit och så vidare. (Ironi.) Men faktum är att det är 16 procent fler våldtäktsanmälningar i år mot 2016. Faktum är också att 13 fall läggs ner – VARJE DAG! Det här måste väl alla inse att det är både oacceptabelt och ohållbart? Att vi dessutom har fler guppvåldtäkter än någonsin borde leda till både mer utredningsresurser och mycket hårdare straff. Utvisning där sådant är möjligt, vilket det ofta är, ska vara en självklarhet. Vi kan inte fortsätta att offra kvinnors trygghet och säkerhet som vi gör nu. Snälla ni politiker som sitter på makten, gör något! Gör mer! Det här är ovärdigt vårt land och det strider mot allt vad mänskliga rättigheter handlar om.

 

”Acceptera aldrig att din frihet begränsas. Lagen är på din sida. Hela samhället är på din sida”.

Så sa i dag statsminister Stefan Löfven i sitt jultal och riktade orden till oss flickor och kvinnor i Sverige. Jag tvivlar inte en sekund på att han menar vad han säger, eller att han blir lika förtvivlad som oss andra över sexuella övergrepp. Utan att känna honom så tror jag dessutom att han är en kärleksfull äkta man. Ändå så har det blivit så fel. Kvinnors trygghet offras hela tiden för att makthavare och andra som är med i samhällsdebatten inte vill se vad som händer med Sverige. Man talar om män i allmänhet, som om svenska män alltid har begått gruppvåldtäkter, fast det för bara några år sedan var något vi knappt hade hört talas om.

Nu varnar till och med Malmöpolisen kvinnor för att röra sig ute i stan ensamma när det är mörkt. Ursäkta, men hur ska detta gå till? Det är ju mörkt när de flesta går både till och från sin skola eller sitt arbete. Hur kan det ha blivit så illa så polisen varnar för att röra sig ute efter tre på eftermiddagen? Hur ska för övrigt någon kunna känna trygghet när inte polisen finns till hands alltid och när våldtäkter inte ens utreds? Förövarna går alltså fria och kan fortsätta.

Löfven vill nu äntligen lösa problemen, men vad var problemet med att ta tag i situationen vid den första gruppvåldtäkten? Att jag skriver om just detta beror naturligtvis på att det är vad de flesta kvinnor är oroliga för. Om statsministern hade varit öppen med att många män från främst MENA-området har en helt annan moralisk syn på vad som är acceptabelt och inte, så hade han besparat många offer det trauma som de har fått utstå, för då hade han fått lov att föra en helt annan politik än den naiva som han nu har bedrivit. Regeringen börjar dock mer och mer gå i en riktning som de tidigare har föraktat. Jag tror inte att de har ändrat åsikt, saken är helt enkelt att det inte går att gömma sig bakom tomma ord längre. Det är så sorgligt så det går inte att beskriva, och mina tankar går till alla flickor och kvinnor som har offrats på PK-altaret. Sorgligt är också att den förda politiken har drivit många hyggliga människor till att rösta på och även engagera sig i Sverigedemokraterna. De är förmodligen inte mer rasister än någon annan, men de är uppgivna och svikna av sina gamla partier. Det borde ha tagits på allvar för länge sedan och det är ett under att de andra inte har velat erkänna vilka bra valarbetare de har varit åt SD i flera val nu. Kan vi lita på statsministern den här gången? Nu är det verkligen upp till bevis.