Kategoriarkiv: Vård

Vad händer när samhällskontraktet bryts uppifrån?

För det är precis vad som sker i vårt land. Vad händer med oss medborgare och vilka är förlorarna? Ja det är självklart den generation som växer upp. När misstro, rädsla och ilska växer och trygghet, identitet, gemensam kultur och myndigheters möjlighet till att uppfylla sitt åtaganden minskar, då väntar inget annat än motsättningar. Då det sociala kapitalet minskar ökar misstänksamheten mot andra och tilliten försvinner samtidigt. Tyvärr växer också hatet hos många. Vi talar ofta om att barn förtjänar det bästa, men varför gäller inte det deras framtid? Inget gott alls kommer ur det som nu sker, alltså att det ”berömda” samhällskontraktet bryts. De styrande vägrar att ta rätt beslut samtidigt som de experimenterar med framtiden. Sällan har ett samhälle genomgått en så snabb förändring identitetsmässigt som Sverige, om det ens har skett. Ändå fortsätter man i samma hjulspår. 

För vad händer när vår gemensamma identitet försvinner mer och mer, eller som av vissa helt förnekas? Att känna identitet med gruppen är livsviktigt, det ligger i vår natur. Alla vill kunna göra det, men av någon anledning så ska det inte gälla här. Ju fler kulturer ju bättre snarare. Man kan visserligen ha många kulturer nära varandra om alla accepterar varandra. Dessutom så är det berikande att möta människor som har en annan bakgrund och vi har alltid influerats av andra som har kommit hit. Problemet är bara att vi har låtit intoleranta kulturer växa sig starka, vi kräver inte heller att oliktänkande ska respektera oss. Sådant skapar problem. För att konkretisera lite: Vad jag menar med att samhällskontraktet brutits uppifrån är att trots den ökande brottsligheten, många nya typer av kriminalitet och bristande resurser hos polisen, så agerar man inte som man borde.

Vad bör man då göra? Ja det första man bör göra är att ställa sig frågan vad vi har råd med, hur mycket vi mäktar med och vad ens politiska uppdrag egentligen är. Förstår man inte att det är att jobba för landets bästa och att företräda medborgarna så har man helt enkelt hamnat på fel plats. Skapar den förda politiken utsatthet, försämrad kvalité i vård, skola, hos polis och annat viktigt så måste utgångspunkten vara varför Sverige har hamnat där vi är och vad som ska göras för att backa tillbaka. Det är ohållbart att inte fundera över vilka kostnader dagens politik medför och det är inhumant att inte se till medborgarnas trygghet och säkerhet först och främst och det handlar bland annat både om risken att bli utsatt för kriminalitet samt rätten till utbildning och vård.

 

Annonser

Bör Sverige införa språktest?

”Istället verkar språktest för medborgarskap handla om det symboliska värdet av att ställa krav på en viss grupp i samhället.” https://www.svd.se/darfor-ar-spraktest-en-dalig-ide

Jag läste i går ovanstående artikel i Svenska Dagbladet där två språkforskare är oroliga för vart det ska leda om vi inför detta. Ja sådant vet man så klart inte i förväg och de tar upp en del tänkvärt. Dock så tänker de inte hela vägen, och här kommer några reflektioner, först om det citat som jag la ut här. För mig personligen så är symbolvärdet en viktig del i förslaget, även om det inte är allt. Men att visa att det finns ett värde i ett medborgarskap i ett av världens tryggaste och mest utvecklade länder som innebär ett motkrav är inte något att vara orolig för, utan att sträcka på sig över. Det ska vara åtråvärt att få ta del av detta. Vad vi svenskar behöver är att stärka vår kollektiva självkänsla för landet. Det ska inte förväxlas med att ställa krav på endast vissa grupper. Formuleringen fungerar därför inte här då det givetvis handlar om invandrare eftersom de som är födda här redan har medlemskap. Forskarna försöker göra en politisk debatt om rasism som inte finns.

Men det de tar upp om livssituation och möjligheten att lära sig ett nytt språk är givetvis viktig att tänka på. Man kan inte ställa orimliga krav på människor. Däremot så kan man ställa rimliga krav och man ska även se till individen. Men viss grundläggande svenska ska man kunna ta till sig för att komma in i samhället och fungera här. Det handlar om både rättigheter och skyldigheter. Du ska kunna studera och arbeta, du ska kunna gå till läkare utan tolk, du ska kunna förstå det politiska systemet för att kunna rösta, engagera dig i dina barns skolgång och så vidare. Tilläggas ska att det normalt sett tar fem år för att få ett medborgarskap och är viljan tillräcklig stor så klarar givetvis de flesta det här. Har man inte lärt sig grundläggande svenska på så många år så kanske man bör diskutera varför i stället för att försöka skapa en debatt om att medborgarskapet handlar om något annat än vad det faktiskt gör.

 

”En hoppfull framtid för Sverige”

Det var rubriken i en folder med ett antal punkter som Moderaterna gick ut med i valrörelsen. Jag tror verkligen att de är ärligt menade, vilket jag utgår ifrån gäller alla partiers politik, annars har vi ett stort problem. Problemet just nu är nog inte att viljan inte skulle finnas, utan att samhället har gått åt så kapitalt åt fel håll och det har pågått länge men ingen har riktigt satt ner foten. Det är därför mycket som måste tas tag i. En av de viktigaste frågorna rör något som alltid måste fungera och det är vården. I valinformationen står bland annat att attraktiviteten bör stärkas så fler vill arbeta där. Jag håller med. Däremot så är det första jag tänker på allt obehag som vissa individer utsätter personalen för och då samtidigt patienterna så klart. Det hotas alltmer och ibland blir hoten till våld. Dessvärre har vården fått erfara att en större andel patienter, samt deras vänner och anhöriga har ett stort våldskapital. Varje gång jag hör om detta blir jag lika förundrad; varför sattes inte foten ner direkt det började bli så här?

Vad mer finns med i valinformationen? Jo att fler brott ska utredas. Det vore sannerligen önskvärt, för så är det långt ifrån nu. Kanske hörde ni om misshandeln i Borås för bara några månader sedan, när en ung kvinna vid namn Sol Adawi blev misshandlad utan för en klubb. Det fanns alltså vittnen, kanske kameror och det var snabbt polis på plats. Förutsättningarna att lösa det här borde vara väldigt goda. Vad hände? Hon överlevde och prioriteten att lösa brottet minskade och det lades ner. Med tanke på att hon hade blivit slagen i bakhuvudet så hon tappade medvetandet samt att det fanns stryptag runt halsen så kunde det ha gått riktigt illa, men lyckligtvis överlevde hon. Det här brottet, som bara är ett av många liknande, borde utan tvekan ha utretts, för det finns sannolikt en eller flera potentiella mördare som nu går lösa i Borås. Nästa offer kanske inte har sådan tur som den här kvinnan hade.

Vården och polisen behöver mer resurser, det är ingen tvekan om det, vilket också Moderaterna skriver. Det här är inga konstigheter och alla partier är regelbundet ute och missionerar om dessa frågor. Sedan handlar det om vem som bäst driver igenom dem. Att Dan Eliasson med stort stöd av S- och MP-regeringen fick styra och ställa så ett stort antal poliser lämnade sina arbeten under den tid när pressen på polisen aldrig har varit större, säger en hel del om vilken tilltro vi kan ha till dessa partier. Men för att göra en kort analys, så tror jag att Moderaterna är de som är bäst lämpade att ta tag i frågorna. De behöver givetvis samarbeta med andra för att få igenom sina idéer, men med Kristersson vid rodret så är jag övertygad om att saker kommer att ske. Än har vi ingen statsminister, och har vi tur så blir det en som är handlingskraftig nästa gång.

 

Polisnärvaro vid begravningar

Läs det här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/allt-fler-begravningar-kraver-polisbevakning Är det bara jag som tappar hakan? Är det ett nytt beteende eller har det ”alltid” varit så här? Det står att det har ökat, så det är uppenbarligen inte något som har förekommit ofta. Däremot så har det tydligen förekommit även tidigare. I vilken omfattning undrar man då. En annan tanke som slår en är ju vad i hela friden det är för människor som ställer till med bråk och skandaler på en begravning. En begravning!!!

Så funderar man ytterligare på saken och ställer sig frågan varför man låter våldsamma personer alls få permission för att gå på begravning. Varför görs inte individuella bedömningar innan? Jag är övertygad om att det skulle få ner antalet. Nu är jag visserligen inte så insatt så att jag säkert kan säga att man inte gör sådana bedömningar, men om man gör det så borde inte problemet öka utan tvärtom.

Sedan det här med sjukvården. Kan man inte plocka in alla som hotar sjukhuspersonal och är våldsamma? Eller bötfälla dem rejält? Eller kanske ge dem samhällstjänst så att de får arbeta av kostnaden, inklusive skadestånd. Ja vad som helst så att det blir ett slut på problemet. Varför har vi alls tillåtit sådant här? Visst, allt är lättare sagt än gjort, men ändå. När ska svenska samhället visa vart skåpet ska stå? En gång för alla ….

 

Politiska funderingar om olika saker

Det har gått sex dagar sedan som jag bloggade. Så många dagar har jag aldrig gjort ett uppehåll tidigare, men låtit bli att funderat på politik har jag däremot inte. Det händer saker hela tiden och ibland så bara konstaterar man man hör eller läser om, ibland funderar man vidare, eller också så tänker man på sådant som har hänt sedan en tid tillbaka eller samhället i största allmänhet. Jag tror att de flesta fungerar på det viset. Jag har svårt att tänka mig att någon skulle vara helt utan funderingar kring landets politik och i vilken riktning som samhället är på väg. ”Jag är inte intresserad av politik” säger människor ibland. Men inte kan man väl vara ointresserad av sina barns skola, om den där vägen som man vill ha kommer att byggas, eller hur vården kommer att se ut framöver?

Förutom att tänka på vart samhället är på väg i stort så finns ju det kommande valet närvarande hela tiden. Riksdagsvalet är så klart den stora rysaren, men landstinget och kommunen är så klart viktiga de också. Vilka som kommer att styra där påverkar oss en hel del. Jag såg förresten att Katerina Janouch ska kandidera för Medborgerlig Samling. I riksdagsvalet alltså. I Aftonbladet kunde vi läsa att det var ett främlingsfientligt parti. Det kanske stämmer, men det lilla som jag har sett och läst om dem har inte givit det intrycket. Men den som lever får se naturligtvis. Sedan så har vi Bert Karlsson och KD. Hur han kommer att lyckas i sin mission ska bli spännande att se. De hänger ju onekligen på gärdesgården.

Annars då? Vad har hänt på sistone? Ja det är böneutrop, skolans resultat, dessa vedervärdiga och aldrig upphörande våldtäkterna och gruppvåldtäkterna, hot mot sjukhuspersonal, arbetsförmedlingens vara eller icke vara, suketter till de gamla på hemmet, de pinsamt usla ålderspensionerna och den sorgliga kampen för handikappade för att få den hjälp de behöver. Det är domar som man häpnar över, permissioner till vedervärdiga brottslingar och alldeles för låga straff i vissa fall, ja många fall tyvärr. Vad ska man säga? Ur led är tiden…

 

Spela mindre, eller bet less, Betless

Det finns en sajt som heter betless.se och det är en före detta spelmissbrukare som har startat den, men han har även föreläsningar och annat för att göra något åt detta tragiska som drabbar så många, alltså spelmissbruk. Tummen upp och en eloge för det. http://betless.se/# En del personer lyckas bokstavligt talat förstöra sitt liv genom spel. Ibland undrar jag vad vår stat tänker som gör reklam för spelande, eller offentliga personer som vill tjäna en hacka och ställer upp i reklam, trots att de vet vad det kan leda till. Naturligtvis så kan man jämföra det här med mycket annat. Ta till exempel alkoholreklam. Men där är det i alla fall inte svenska staten som försöker få oss att dricka alkohol. Spela däremot verkar vara helt i sin ordning trots att konsekvenserna kan blir precis lika förödande.

Jag bloggade om statens 11 folkhälsomål i september och kommenterade just att spelmissbruk är en ickefråga för de flesta politiker. https://wallenborgspolitikblogg.wordpress.com/2017/09/27/vilket-parti-kommer-att-lyfta-fram-statens-folkhalsomal-i-valdebatten/ Det elfte målet inrymmer dock spel, ändå så är debatten obefintlig. När jag själv var kommunalråd med ansvar för folkhälsa så försökte jag både själv och genom partikamrater att ge frågan större utrymme. Det var inte alldeles enkelt kan jag säga. Varför har jag aldrig begripit. Kanske var frågan för opopulär, lågstatus, jobbig ellet något annat. Kanske anser många politiker att det är för få som är berörda.

Jag anser att frågan är lika viktig att tala om som annat missbruk. Sedan webben kom så har många fler än förr lyckats spela bort arbete, studier, pengar och familj. Det är precis som med exempelvis alkoholister, missbruket raserar tillvaron för både en själv och omgivningen. Ofta missbrukar personen ifråga olika saker. Det handlar många gånger om en viss typ av personlighet. Det gör det ännu mer angeläget att tala om frågan, för risken är att man fastnar i ett annat missbruk när man tar sig ut det föregående. Kanske tror många politiker att det här är enklare att själv reda upp. Alkohol ger ju ett sug, det är så uppenbart att det kan leda till missbruk. Men spel då? Det är väl bara att låta bli att sätta på datorn om man inte vill spela. Men man behöver inte dricka eller äta något för att få det där suget. Det har många spelmissbrukare vittnat om, så jag ställer frågan igen: Vilket parti kommer att ta upp folkhälsan i valrörelsen och där inkludera spelmissbruket?

 

Nya Karolinska sjukhuset

Inte är jag den mest insatta i turerna kring detta bygge, men precis som alla andra så har jag naturligtvis förstått att det här, det har kostat stålar. Ett gemensamt beslut om både bygge och avtal togs i april 2008 där alla partier ställde sig bakom det nya sjukhuset. Sedan så har vågorna tidvis gått höga, men ingen kan helt skylla ifrån sig och nuvarande moderata finaslandstingsråd Irene Svenonius gör nu vad hon kan för att rädda så mycket som möjligt av skattepengarna. (Hon var inte med på den tiden utan är relativt ny i sin roll.)

Jag hade förmånen att lyssna till henne på ett möte i går. Och utan att skylla på någon annan, eller att ursäkta någon så är det faktiskt intressant att konstatera att landstingsfullmäktige var överens när beslutet togs. Men visst, kritiken dröjde inte allt för länge från vissa håll, och det är alltid lätt att vara efterklok och bra blev det sannerligen inte om man ser till pengarna. Däremot så kommer många att få fantastisk vård här och 40 procent av sjukhuset är redan i gång.

Det är vidare intessant att vi i Storstockholm har de kortaste vårdköerna i landet och att landstinget senaste året fick ett överskott på 2 miljarder. En svindlande summa så klart, men med en budget på 100 miljarder så är det precis som det ska vara. Alliansen tog över landstinget efter valet 2006. Budgeten på den tiden? Jo det var ett underskott på 2,1 miljarder. Ännu mer pengar än nu om man ser till dess värde. Det här är en het potatis, detta med upphandling och annat rörande NKS, så det lär komma mer från politiskt håll.

IMG_1373