Etikettarkiv: barnkonventionen

Artikel 14 i barnkonventionen

Den första av de tre punkterna i artikel 14 lyder som följer: Konventionsstaterna ska respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Jag har vid några tillfällen berört frågan om hur mycket vuxenvärlden har rätt att påtvinga barnen sitt eget synsätt och då menar jag naturligtvis inte att föräldrar inte ska få fostra sina barn på ett visst sätt eller dela sin tro med dem. Vi har ju alla en uppfattning om vad som är rätt och fel och den bästa vägen i livet och det ligger så klart till grund när vi fostrar våra barn. Inget konstigt med det.

Däremot så ska barn aldrig vara sina föräldrars religiösa budbärare lika lite som de ska vara deras politiska budbärare, men det första accepteras utan problem i till exempel skolan. Går barnen i en vanlig skola så accepterar personalen till och med att religionen får ta så mycket plats så att vissa elever blir utanför och många gånger mår väldigt dåligt, allt för att vara föräldrarna till lags. Att det får gå till så här är oacceptabelt. Men det finns även speciella skolor, fristående sådana, där religionen är en grund för verksamheten. Det är naturligtvis inte vad eleverna i de flesta fall själva har valt, utan återigen något som de påtvingats av vuxenvärlden.

Att ett modernt land som Sverige, som jobbar utifrån barnkonventionen och sätter barnen i främsta rummet i väldigt mycket, trots detta bortser från vissa rättigheter är helt obegripligt. 196 stater, inklusive Sverige, har skrivit under konventionen. Vi ratificerade barnkonventionen 1990, vilket innebär att vi är förpliktigade att följa den och också är juridiskt bundna till den. Ändå har det blivit så tokigt. När ska vi våga stå upp för barnens rättigheter fullt ut? Det har gått 26 år sedan ratificeringen, så nu borde det väl ändå vara dags? Med andra ord: låt skolan vara fri från religiös påverkan och låt den vara neutral så att alla elever kan vara en del av den, oavsett utförare.

 

 

Annonser

Barn ska inte utöva religion åt sina föräldrar!

I dagens DN skriver en före detta medlem i Jehovas vittnen om hur hennes barn fick växa upp och vara budbärare av hennes och mannens religion, fast de egentligen inte borde ha varit det. Som utomstående så blir man förundrad över hur en förälder kan tvinga sina barn att inte ens få resa sig upp och sjunga för en klasskamrat som fyller år, eller hur föräldrarna kan bestämma att de ska vara med på möten och bara sitta tysta i timmar och inte störa. Men man ska kanske inte döma för hårt, för det är inte alltid så lätt att se nyktert på saker när man befinner sig mitt uppe i dem. Därför så borde skolan ha haft möjlighet att agera här och givetvis i alla andra liknande fall.

Den här artikeln grep tag i en, för man förstår verkligen vad vuxenvärlden gör med barnen när de inte förmår att skilja på sina egna och barnens intressen. Skolan borde vara en frizon där man inte ska behöva vara den där udda och konstiga individen som inte får göra samma saker som andra barn gör.

Jag minns själv att jag påpekade att barn inte kan ha någon trosuppfattning när vi skulle godkänna politiska dokument i förskolenämnden där jag var vice ordförande här i Huddinge. Men jag lyckades inte få till någon förändring utan man hänvisade till läroplanen. Nu står det visserligen endast att varje barn ska utveckla förståelse för att alla människor har samma värde oavsett religion eller annan trosuppfattning och det är i grunden bra. Men blir det som kvinnan i artikeln beskriver det så blir det i stället fel eftersom ett barn inte kan ha någon uppfattning om religion i ett så stort perspektiv så att det kan ta ställning i frågan. Det blir alltså föräldrarnas tro och vilja som styr och barnet begränsas.

Läs Rose Carlmarks intressanta inlägg i dagens DN: http://asikt.dn.se/asikt/debatt/revidera-lagen-om-religionsfrihet-for-barnens-skull/