Etikettarkiv: Donald Trump

Clinton eller Trump

Hur hade inte världen kunnat se ut om Hillary Rodham Clinton blivit USA:s president istället för stollen Donald Trump? Jag som verkligen undviker att kalla folk för nedsättande saker, som stolle exempelvis, gör det nästan utan att blinka nu. Tok, farlig, idiot eller oförmögen, ja, det finns mycket som jag skulle kunna kalla Trump trots mina principer. Diskussioner blir visserligen ofta sämre när man inte är saklig utan börjar angripa personen ifråga, men i det här fallet så är det stor skillnad på att kritisera Löfven, Lövin eller Eliasson. De må ha åsikter som starkt kan ifrågasättas, men de är trots detta vid sina sinnes fulla bruk. Det är inte Donald Trump. Han är bindgalen!

Hur kom jag då in på dessa funderingar i dag? Jo när jag kollade vilka av mina inlägg som hade lästs i går så handlade ett just om Clinton och den bindgalne: https://wallenborgspolitikblogg.wordpress.com/2016/07/28/hillary-clinton-kan-skriva-historia/ Då, i juli -16, så kunde jag inte förstå att karlen ens hade blivit presidentkandidat, sedan gick det bara ett antal månader och plötsligt var han en av världens mäktigaste män, han hade blivit landets 45:e president och han tillträdde 20 januari förra året.

Sedan dess så har han fortsatt göra bort sig, provocera, hetsa andra länders diktatorer med mera. Många amerikaner är givetvis förtvivlade, men han har – alldeles obegripligt – en skara trogna anhängare. Bland dessa finns många kvinnor. Hur kan en kvinna vilja bli företrädd av en respektlös mansgris? Och hur kan så många amerikaner fortfarande påstå att han är en bra president? Förstår de inte att han är direkt farlig, inte minst med tanke på hur han uttalar sig om och vilka åtgärder som han vidtar mot Nordkorea och Kim Jong-Un? Förresten, så sent som i går så sa han att muren mot Mexico ska byggas. Rena galenskaperna…

 

Annonser

Hatbrotten ökar i USA

Det är hemskt att läsa om hatbrotten och hur de blir fler i USA. Sådant finns överallt, men i och med Donald Trump så har det blivit mer legitimt att visa hat öppet. Jag hoppas att alla vettiga amerikaner lyckas stävja detta. Att man kan bli så hatisk så man begår grova brott mot andra människor är märkligt, men inte ovanligt. Givetvis så är Trump en viktig faktor här, men det gäller att ha i minnet att dessa hatiska människor existerade även för ett år sedan, innan han blev president. Men som ledare så visar han naturligtvis på vilken nivå man kan lägga sig. Han är ju inte sen när det gäller att uttrycka vad han själv tycker om vissa av sina medmänniskor.

Vi har själva sådana här typer av brott och det är alltid lika obehagligt när det sker. Hur man ska bli av med dem vet nog ingen, men en sak är säker, de försvinner inte för att vi låtsas som ingenting. Det bästa är att förebygga och grunden är naturligtvis att alla ska vara okränkbara, ingens liv är mindre värt än någon annans. Det är alltid enklare i teorin, men att lära barn och unga att alla har rätt till sitt eget liv så länge det inte påverkar andra negativt eller skadar dem, det måste vara en självklarhet.

Även om Trump har ett enormt ansvar, så har faktiskt övriga amerikaner det också. Samma sak gäller här hemma, man kan inte begå brott och skylla på andras dåliga omdöme. Kanske kan vi lära oss något från det som händer där borta och det är att aldrig vara naiva, utan att alltid ha en öppen debatt och framför allt reagera när hatbrott sker. Bara för att en person har en livsstil som jag själv inte gillar så kan det aldrig vara en anledning att kränka denna. Glöm aldrig att även din egen livsstil kan ogillas av andra och du vill säkert inte bli påhoppad bara för det. Respekt för andra, det är det bästa.

 

Brexitreflektioner

Om man får ha lite funderingar så här dagen efter, och då inte dagen efter den härliga midsommaraftonskvällen, utan från morgonen som började den, nämligen brexit. Många är visserligen glada nu, men de flesta som jag känner verkar dela min egen oro om hur framtiden nu ska bli och jag tror att vi blev lite tagna på sängen. Personligen så trodde jag att det skulle bli väldigt jämnt, men att förnuftet skulle segra trots allt. För i min värld så är det oförnuftigt både för britternas del och oss andra EU-länder att lämna som de nu gör. Det ska för övrigt bli spännande att följa den processen. Den lär inte bli snabb och okomplicerad. För övrigt så är jag inte ett dugg avundsjuk på den politiker som ska ta över och bli premiärminister.

Det är alldeles ofrånkomligt att röster kommer att höjas på olika håll om fler folkomröstningar och det är inte uteslutet att det kommer att ske, men jag tror inte att de kommer att bli många, om ens några, men det kan bara tiden utvisa. Hur som helst, vad som kommer att ske framöver ligger till viss del i både inrikes- och EU-politiken, för i min värld så är brexit en kombination av att EU har tagit sig för stora friheter när det gäller att lägga sig i olika länders angelägenheter, men även att inrikespolitiker inte vill lyssna på vad medborgarna försöker säga. Någon sa på TV:n i går att det har komplicerat EU att det är ett samarbete som kommer ovanifrån. Ytterligare en anledning till ödmjukhet alltså.

Utöver att inkludera medborgarna mer i det som händer och driva politik som minskar och inte ökar avståndet mellan väljarna och dess företrädare, så måste media bli bättre på att rapportera om vad som sker inom samarbetet. Det är inte många av oss medborgare som verkligen är insatta och jag är rädd att det gäller även partierna själva då deras representanter ofta röstar efter eget huvud i stället för partilinjen. Har jag röstat in en person i parlamentet så vill jag faktiskt veta att det är partiets och ingen annans idéer som gäller på plats nere i Europa. Det här gäller inte alla och inte alltid naturligtvis, men oftare än i inrikespolitiken. Var är våra journalister i allt det här? Se till att informera oss väljare om besluten i Bryssel så att det inte känns som något som händer någon annanstans och knappt har med oss att göra. Hela 60 procent av kommunfullmäktigebesluten berörs faktiskt av EU och dess regler och lagar. Det är dags att inkludera oss vanliga människor nu!

 

Visst är vi redo för en kvinnlig president!

I natt fick Hilary Rodham Clinton demokraternas stöd som presidentkandidat i delstaten Iowa. Om det kommer att göra henne till Amerikas första kvinnliga president vet vi naturligtvis inte och hon har säkert sina lik i garderoben, men en sak är säker: Både USA och omvärlden är definitivt mogna för en kvinnlig president i stormakten och det vore bra både för dem och oss övriga om Clinton vann. Personligen så hoppades jag redan för åtta år sedan på att hon skulle vinna, men det blev en man igen. Att Obama vann hade givetvis också sina vinster med tanke på att hans ena förälder är svart, men nu har han suttit sina två perioder och landet kan återigen ta ytterligare ett viktigt steg framåt.

Det är verkligen dags att en kvinna vinner och i det här fallet så finns det många fördelar att det är just hon som gör det. Hon är begåvad, driven, har bott i Vita huset, har nätverkat världen över och jobbat för att stötta kvinnors företagande i olika utvecklingsländer. Det sista vittnar om hennes engagemang för jämställdhet och hon vet vad som behöver göras på den fronten och det gynnar oss alla. Hennes man är dessutom före detta president och hon har mycket som talar för att hon har förutsättningarna.

1789 blev George Washington USA:s förste president och inte en enda gång har en kvinna fått uppdraget efter det; låt oss hoppas att det blir ändring på det den här gången.