Etikettarkiv: fristående skolor

Hur ska man hantera det fria skolvalet?

1992 infördes friskolereformen i Sverige, vi fick alltså fristående skolor som de kallas. De drivs för det mesta som företag men kan vara en siftelse eller förening, fast med kommunala bidrag på ungefär samma villkor som de kommunala skolorna så att alla elever har möjlighet att söka till dem. Inga avgifter fås tas ut av föräldrarna. Det här är en både tilltalande och fantastisk idé. Inga barn får stängas ute. Inom parentes kan dock sägas att vissa skolor har gjort detta, men det har de alltså inte rätt till. Jag skulle därför återigen vilja säga att Sverige är fantastiskt. Vi har så många möjligheter här. Uppskattar alla då detta? Nej, inte alls.

För vissa politiker är detta som ett rött skynke. Vissa föräldrar tar, trots möjligheten, heller inte chansen för sina barn. Men här är väldigt viktigt att säga att man ska inte behöva ta någon chans, för alla skolor ska vara bra. Det är alltid viktigt att tänka på att en friskola är något man söker sig till, inte ett ställe där man ska hamna för att man söker sig bort från en annan skola. Alla fristående skolor är heller inte bra. Så om det är en chans att kunna söka varierar beroende på vad man lämnar och vad man kommer till. Men att många inte är intresserade av att låta sina barn gå i annan än kommunal skola gör alltså att många beslutsfattare, även tjänstemän alltså, ser de fristående skolorna som något negativt.

Om det nu är så att det är en snedfördelning av de elever som går i de fristående skolorna, är det då skolorna som ska bort?Naturligtvis inte. Informera alla föräldrar om möjligheten, men var medveten om att det är ett frivilligt val. Stärk också de kommunala skolorna där det behövs, för många vill gärna ha en skola så nära hemmet som möjligt, speciellt när barnen är små. Det finns något som inte är tilltalande med att ta bort det som är bra bara för att vissa inte utnyttjar det. För många barn är skolvalet en välsignelse. Fristående skolor får också en blandning av elever eftersom de kommer från många olika geografiska områden. Det har jag själv erfarenhet av och det finns även andra fördelar. Jobba vidare utifrån dem, men förstör inte något som är bra.

 

 

Annonser

Rektorerna ställer sig på elevernas sida

När jag tittade på nyheterna förut och skolan kommer upp och man kopplar problem med hot och våld mot lärare med friskolereformen, ja då kan jag inte hålla tyst. Jag kan inte säga att det aldrig stämmer och att teorin, alltså att skolan är rädd att förlora elever, gör att rektorerna inte vågar säga ifrån som de borde när det gäller utsatta lärare är fel. Men det är sannerligen ingen hundraprocentig sanning. Det finns nämligen ett bra motexempel och det är IES.

Internationella engelska skolan är den mest framgångsrika fristående skolan i Sverige och har de bästa kunskapsresultaten. Jag har själv haft mina tre barn där, visserligen är det några år sedan nu, men jag kan garantera att här skyddar man inte våldsamma elever. Respekt mot andra är grundläggande och uppfyller inte eleverna det så jobbar man med både dem och föräldrarna för att det ska lösas. Respekt samt ordning och reda var bland det första som förmedlades till oss föräldrar och köpte man inte det så hade man valt fel skola.

För mig är det totalt obegripligt att någon skulle skydda elever som slår en lärare bara för att inte förlora andra elever. I logikens namn så borde det ju vara tvärtom: en skola där sådant förekommer är oattraktiv och det är när rektorn har nolltolerans mot hot och våld som man väljer skolan då den är trygg. Varför känns slutsatsen om undfallande rektorer som haltande? För det gör den verkligen. Och till sist: var är föräldrarna? Om en elev ger sig på en lärare så finns det förmodligen fler att jobba med än bara den personen. En barn som har fått lära sig moral slår inte en medmänniska. Fridolin, du har mer att jobba med än att bara fylla på med lärare och jag hoppas att du vågar se det.