Etikettarkiv: Internationella kvinnodagen

1911 är ett år att ha i minnet

Det här året hände nämligen två revolutionerande saker i Sverige. Det som de flesta säkert tänker på är att männen fick rösträtt. Men det finns en annan sak som inte talas lika högt om, och det är att vi för första gången uppmärksammade och firade den internationella kvinnodagen. Det var alltså ett viktigt år för både män och kvinnor och har självfallet påverkat den framtid vi lever i, och det är bara att tacka och hedra alla som var med i kampen för jämlikhet. Den fortsätter så klart och kommer nog göra det i många år framöver. Men har inget hänt kan man undra? Jo, massor naturligtvis, men så länge vi inte är i mål så är vi inte. Däremot så är det viktigt att inte bli blind för allt som faktiskt har skett, vilket många inte talar så högt om, utan mer ser problemen. Jag tänker som så, att om vi ser både och lika mycket, så går arbetet ännu bättre.

År 1911 beslutades det alltså att alla män skulle få rösta i riksdagen, men det var inte som nu, från 18 års ålder, utan från 25 år. Trots detta var det naturligtvis en stor framgång. Självfallet skulle inte titlar och att vara stadd i kassan vara det som avgjorde vem som fick vara med och bestämma eller inte. För oss är ju detta självklart, men det var en lång debatt innan man äntligen kom fram till beslutet. Att det är så många som i dag avstår sin rösträtt och blir soffliggare kan bara beklagas.

Kvinnokampen då, jo den har funnits långt innan 1911 så klart, men det här året var det flera länder som hakade på den internationella kvinnodagen som året innan hade instiftas. Numera är det en global händelse varje 8 mars. Här hemma har vi kommit långt, men vi har en del kvar att göra och att driva arbetet och uppmärksamma dagen är faktiskt också att vara ett stöd och dragplåster för kvinnor i andra mindre demokratiska länder. Det finns alltså all anledning att fortsätta kampen, men vi ska göra det tillsammans med männen och inte genom att få dem emot oss. Då får vi det bästa resultatet.

 

Annonser

Jämställdhet och internationella kvinnodagen

I går var det internationella kvinnodagen, en dag som många firar istället för att begrunda och hylla kvinnor som har banat väg för jämställdhet och gjort att vi har rösträtt, kan utbilda oss vill vad vi vill, är fria att utöva våra intressen, kan leva jämställt och så vidare. Nja, nästan i alla fall, för allt är inte perfekt, men här i Sverige har vi kommit väldigt långt jämfört med de flesta länder i omvärlden. Det tycker jag att vi borde ägna mer tid åt att diskutera än vad vi faktiskt gör. Inte för att luta oss tillbaka i någon form av dum tacksamhet, men för att visa att man kan påverka och att vad vi gör, ja, det gör skillnad. Sedan är så klart utdelning av rosor eller annat trevligt, men det får inte bara bli det.

Torsdagens Opinion i SVT bjöd på en jämställdhetsdebatt och allmän jämställdhetsdiskussion. Dock inget om kvinnodagen och varför den behövs. Debatten var okej, men inte speciellt engagerande eller skarp mer än bitvis. Den som gjorde bäst ifrån sig var enligt min mening Sakine Madon från UNT, Upsala Nya Tidning. Hon är alltid saklig och hon har en stor portion sunt förnuft, något som många debattörer och påverkare (på engelska influencers) saknar. För många blir diskussionen, speciellt om begreppet ”feminism” läggs till, alldeles för känslomässigt styrd. Madon behåller huvudet kallt och fortsätter debattera sakligt. Tack för det! Det gjorde visserligen även feministen Gudrun Schyman, som också deltog, men som hon själv erkände, så använder hon härskartekniker, vilket hon har lärt sig av männen. Sorgligt, men hon är långt ifrån ensam.

Hur som helst, när man hör debatter och begrundar kvinnodagen så dyker tankar osökt upp. Exempelvis kan man undra varför så många män fortfarande inte vill leva i ett jämställt förhållande, utan ser sig själva som överordnade. De till och med ser sin fru som livegna och drar sig inte att behandla dem så heller. Tack och lov gäller det här generellt sett inte svenska män, men vi ska komma ihåg att det inte är allt för länge sedan som det faktiskt gjorde det. Sådant borde vi uppmärksamma mer en dag som 8 mars. Kanske nästa år? Man kan alltid hoppas.

 

Internationella kvinnodagen

Då var det bara ungefär en haltimme kvar av 2018 års internationella kvinnodag. Själv så har jag inte gjort något speciellt för att uppmärksamma dagen, men jag kan så klart inte låta den passera utan ett blogginlägg. Det finns absolut mycket som fortfarande behöver göras både på hemmaplan och runt om i världen när det gäller kvinnors rättigheter. Bara en sådan sak som att tvååringar tvingas bära slöja säger väl allt. Jo då, det förekommer i Sverige också. Barn sexualiseras och då i princip alltid flickor så klart. Vilket synsätt tar de med sig in i framtiden? Ja sannolikt att de ska foga sig i sin livegenhet.

Hur länge har vi då firat, eller kanske uppmärksammat är ett bättre val av ord här, men alltså haft en internationell kvinnodag? Internationella kvinnodagen har funnits/firats sedan 1911 och i Sverige sedan 1912. Ändå så har världen i dag 62 miljoner flickor som inte får gå i grundskolan. Hur kan det fortfarande vara så illa? Hur kommer deras framtid att bli? Ja de kommer sannolikt alltid att vara beroende av en man och kanske till och med se sig som mindre värda än dem.

Alla tycker inte att den behövs och det må vara att vi i ett av världens mest jämställda länder har mindre behov av att uppmärksamma kvinnors problem och underläge, men nog kommer dagen att behövas länge än. När glastaket är borta så har vi nått vårt mål. Vågar någon sig på en gissning hur lång tid det kommer att ta? Ju förr ju bättre, men det handlar utan tvekan om decennier framöver innan vi är där. Men det är bara att fortsätta jobba på. Trägen vinner, och till de män som är oroliga så kan jag bara säga att när det gäller jämställdhet så tjänar även ni på det.