Etikettarkiv: Metro debatt

Vit jul, fast kanske utan snö

Julen ska vara vit, med massor av snö, då är den som bäst och vi får den rätta julkänslan. Men den kan vara vit även på annat sätt och då är det inte med något utan utan något. Ja du har gissat rätt, utan alkohol. Där har jag inga som helst invändningar. Man behöver faktiskt inte dricka alkohol bara för att det är jul. Själv kommer jag dock göra det, men det blir inget berusningsdrickande. Jag är helt enkelt för gammal. Men jag älskar gott vin så det blir det nog på julaftonskvällen och en nubbe till sillen också för den delen. Så skulle jag skriva under någon lista om att avstå så skulle jag ljuga och ljuga är något jag av princip undviker.

Men jag hade faktiskt inte skrivit under även om jag varit nykterist eller till och med absolutist. Varför? Jo därför att jag helt enkelt inte är något för sådana listor. De som skriver under har däremot min respekt eftersom jag vet att syftet är gott. Kanske någon vill visa sig duktig också, men då är det som det är med den saken. I dag har jag en debattartikel i Metro där jag vidareutvecklar mina tankar: https://www.metro.se/artikel/debatt-jag-hj%C3%A4lper-inte-utsatta-barn-genom-att-v%C3%A4gra-alkohol-p%C3%A5-jul

Det är så lätt att bara skriva under något som verkar bra, jag har också gjort det, även om det är sällan. Saken är bara den att det ofta stannar vid just en underskrift. I det här fallet har jag dock funderat vidare och swishat en slant till Vit jul. https://www.vitjul.se/ För mig kändes det bättre än att bara tala om vad jag inte skulle göra, även om många säkerligen gör både och. Bidra du med om du vill göra skillnad för utsatta barn och ungdomar. De ordnar många aktiviteter nu under lovet och det lovar jag kommer bli uppskattat. (Och jo, även en pytteliten summa gör skillnad, skulle alla i Sverige bidra med bara en krona var så skulle det bli 10 miljoner, så känn aldrig att det inte är någon idé.)

 

Vänd inte de sjysta männen emot oss andra

Häromdagen så skrev en centerpartist i tidningen Metro att samhället fostrar män till att bli arga och våldsamma. http://www.metro.se/metro-debatt/det-storsta-hotet-mot-samhallet-ar-mannen/EVHpfi!neEyxCvA61L0c/ Vad vill man uppnå med ett sådant debattinlägg? Han undrar även när samhället ska inse att det är männen som är det största hotet mot samhället. Många män, med rätta, är sedan lång tid trötta och irriterade på sådana generaliseringar. Anthon Gyllensten, som centerpartisten heter, har visserligen rätt i att det för det mesta är män som begår våldsbrott, men att säga att ”…vi är det största hotet mot samhället”, blir ändå inte bra.

Som vanligt så är det en minoritet som gör fel, inte män generellt. Hans tanke om att män som finns i sammanhang där de här brotten begås, ska ställa sig upp och till sina gelikar säga ”stopp” är god och det skulle säkert få effekt, men hur troligt är det att det skulle hända? För mig som jobbade med jämställdhet inom politiken i många år så var det viktigt att aldrig peka ut dem som var oskyldiga eller låta en bra man ta skit på grund av ett dito rötägg. En anledning till hur just jag drev jämställdhetsarbetet var att jag ville inkludera så många som möjligt och det trot jag att man lätt misslyckas med om männen känner sig anklagade innan de ens har gjort något fel. Tyvärr så finns det även många män som fortfarande inte vet vad arbetet handlar om och som anser att det är bra som det är, dessa kommer vi aldrig att nå om vi fortsätter med ovanstående retorik.

Så till sist: Samhället fostrar män till att bli arga och våldsamma. Vilken del av samhället? Skolan, kommunfullmäktiges politiker, fritidsledarna, arbetsförmedlingen, socialtjänsten eller vem är det som han talar om? Det finns bara en grupp som jag kan komma på i det här sammanhanget och det är föräldrarna. Att en man begår en våldshandling mot andra handlar om brister i moral, känsloliv och annat. Även bristande vokabulär kan utlösa detta då vissa män inte har förmåga att uttrycka sig utan känner sig mindervärdiga. Men en trygg liten kille som blir sedd och bekräftad hemma blir i princip aldrig en våldsförövare som vuxen. Vi måste börja där det ofta börjar, alltså i hemmet. Skyll inte på andra bara för att det är lättare utan våga tala om det ansvar som vi föräldrar har. Sedan så finns det självklart annat som kan påverka så som att hamna i fel umgänge, psykiska problem med mera, fast tala då om detta på rätt sätt och sluta påstå att samhället fostrar någon till att utöva våld mot andra, för det stämmer inte.