Etikettarkiv: #nyregering #

Ny regering

Men är vi nöjda? Vissa är det givetvis, andra inte alls. Vi har nu fått en regering med endast 116 mandat tillsammans, S med 100 och MP med 16. Det är en otroligt svag regering som nu ska styra i mer än 3½ år. Efter dagens riksdagsomröstning konstaterade Liberalernas Jan Björklund att hans parti tillsammans med allianspartierna inte lyckades få makten och därför kunna bilda regering. Det var anledningen till att partiet till sist valde att förhandla med S och MP. Hur många mandat hade då de fyra allianspartierna tillsammans? Jo 143. Någon som kan förklara den tankevurpan? Det är många frågor och tankar som dyker upp i huvudet på en, en dag som denna. Det här var en av dem. Men det finns mer så klart.

  • Har Liberalerna och Centerpartiet förhandlat och röstat fram den här svaga regeringen för att slippa ta regeringsansvar i tider med stora och komplicerade frågor?
  • Väljer man det här alternativet som man egentligen inte gillar, för att slippa nyval och riskera att åka ut ur riksdagen?
  • Hur stor vikt lägger L och C vid att de med största sannolikhet hjälper fram Sverigedemokraterna ytterligare?
  • Var finns den politiska moralen när ett sådant här samarbete genomförs?
  • Och hur går Jonas Sjöstedts tankar just nu? Har han inte sålt sig och sitt parti väl billigt?
  • Hur ska man kunna lita på varandra partierna emellan när sådant här sker?
  • Hur blev det viktigare att offra sina politiska hjärtefrågor för att stänga ute två partier med sammanlagt 90 mandat än att regera landet och driva igenom den politik man gick till val på?
  • Hur resonerar man kring att man låtsas som att nästan 39 procent av väljarnas röster inte finns och ska respekteras? Det är inte samma som att man gillar faktumet, men allas röster har lika mycket värde, eller ska ha i alla fall.
  • Har vissa redan glömt hur vår förra regering uttalade förtroende för Dan Eliasson och stod och såg på när den grova kriminaliteten ökade samtidigt som polis efter polis sa upp sig? Det handlar trots allt om vårt lands säkerhet.

Ja det går att göra listan längre och reaktionerna visar att det här är både anmärkningsvärt och ohederligt. L och C skulle göra allt för att Sverige skulle få en ny regering sa de, men det löftet höll de alltså inte.

 

Annonser

Ingen regering med C och S

Dagens snackis är nog utan tvekan det besked som Centerpartiet och Socialdemokraterna har givit i dag, alltså att de intensiva förhandlingarna för att bilda regering har lagts ner. Centerpartiet är missnöjda med att Vänsterpartiets politik har fått så stort inflytande trots att de inte ens är med i förhandlingarna utan att det handlar om C, S, Liberalerna och Miljöpartiet. Trots detta ska enligt Annie Lööf Vänsterpartiets önskelista vara avprickad. Däremot så fick inte Centerpartiet gehör för allt som de ansåg sig berättigade till för att släppa fram Stefan Löfven som statsminister. De ville helt enkelt inte bli femte hjulet under vagnen.

Jag förstår dem, och flera av deras krav var också bra, men inte alla och personligen anser jag att C helt har tappat fotfästet och är ett av de stora problemen i riksdagen och ett stort hinder för att få fram en ny regering. Att de som de själva säger nu har varit kompromissvilliga och verkligen försökt, det betvivlar jag inte. Problemet är snarare att det där hörnet de har målat in sig i, det ger dem för lite utrymme i en regeringsförhandling.

På onsdag ska budgeten för nästa år klubbas i riksdagen. Det ska bli en spännande tillställning att ta del av. Vågar man hoppas på att Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budget går igenom? Nu hänger det på C och L. De har ett stort ansvar och deras möjlighet till att stjälpa under hösten har dessvärre satt oss i den här svåra situationen. Jag hoppas verkligen att de gör rätt den här gången och att det här är första steget till en regering. Den skulle bli svag, men det är trots allt en regering och vem som än kommer att styra så är det troligt att det blir i minoritet.

 

Eftervalsfunderingar

Det har gått två dagar sedan vi hade val. Resultatet blev väl som väntat: osäkert. Det återstår att se vad som händer, men en sak är säker och det är att hur det resoneras kring de olika partierna och deras samarbete är högst märkligt. Både bland partierna själva och i media delas de upp i tre block: de rödgröna, alliansen och SD. Det kanske låter logiskt till att börja med, men det är missledande. Under valkvällen så kom siffrorna mellan blocken, men med en skillnad mellan vänstersidan och alliansen: hos vänstersidan räknades Vänsterpartiet in. De har aldrig suttit i en regering och jag hoppas verkligen att inte Socialdemokraternas desperation till makten blir så stor så att de tar mer partiet. Men det återstår att se. Hur som helst så är det inte det som är läget nu, så därför borde man endast tala om alternativa regeringar som de facto kan bildas och hur mandatfördelningen ser ut mellan just dem.

Funderingar i övrigt då? Ja först och främst så är ovanstående en stor fundering; varför räkna in ett parti i statistiken som inte kommer att få ministerposter? Vidare så förstår jag inte varför ett extremparti är rumsrent, men inte ett annat. Sjöstedt gläntade dessutom på dörren till sitt rätta jag i SVT:s partiledarutfrågning, där han vill flytta över privata företag till att bli statliga eller kooperativa. Att någon har byggt upp dem och ger andra jobb var inte det viktigaste, i Vänsterpartiets värld är det viktigaste att ingen tjänar för mycket pengar på det.

Andra funderingar är varför det är i sin ordning att låta S och MP regera med extremistpartiet V, dessutom med stöt av SD, men att ingen kan erkänna att det är så eller ifrågasätta det. Vi vet alla att regeringen inte hade kunnat få igenom många av sina frågor om inte SD röstat som den. Sedan så kan man undra vad problemet egentligen är om Sveriges tredje största parti stöttar en regering så att den får igenom sina frågor. Blir de sämre om ”fel” parti stöttar den? SD är vårt tredje största parti och representerar många väljare och det är uppenbart att det ofta är proteströster från medborgarna. Kanske man ska visa det de försöker förmedla lite större respekt. Dessutom så måste ju det bästa för vårt land vara att så många som möjligt är överens, SD och V inräknade. Men ministerposter, det ska de absolut inte ha, deras bakgrund och synen som finns hos dem rimmar inte med ett modernt och öppet samhälle, det är fakta och inget annat.