Etikettarkiv: Sorundanet

Etiska riktlinjer inom politiken

Jag har precis lyssnat på en kommunfullmäktigedebatt på youtube om etiska riktlinjer. Det råkade vara i Nynäshamn som den hölls, men det kunde naturligtvis ha varit i vilken kommun som helst eftersom det som avhandlades rör politiken och dess debattklimat allmänt. Att uppföra sig sinsemellan är otroligt viktigt eftersom alla ska kunna känna sig bekväma och få möjlighet att uttrycka sina åsikter. Det är grundläggande i en demokrati. Härskartekniker hör självklart inte hemma här, men gränsdragningen är ibland svår, vilket också togs upp. Vi upplever ibland saker på olika sätt och allt är inte glasklart.

Det var en lång debatt, men jag tog mig tiden eftersom frågan är viktig. Olika synpunkter och argument kom fram, bland annat vikten av att politikerna visar varandra respekt både i politiska församlingar och på webben. Det finns mycket påhopp från människor på sociala medier och om politikerna själva ägnar sig åt sådant och kör med olika härskartekniker så piskas stämningen upp. Även det självklara med att skilja på sak och person diskuterades. Ja, det borde vara självklart, men alldeles för många har svårt för detta. Jag har själv varit med om att politiker många gånger inte ens hälsade på mig på den tiden då jag var aktiv. Jag tillhörde helt enkelt fel parti enligt vissa, och jag är inte ensam om att ha blivit osynliggjord.

Säkerligen så har även jag misslyckats med att uppföra mig korrekt ibland, men min princip har i alla fall varit att respektera andra politiker även om de står långt ifrån mig åsiktsmässigt. En människa är inte sin åsikt utan så mycket mer. Dessutom så kan det vara bra att påminna sig själv ibland om att precis som jag vill kunna driva det som jag tror på, på samma sätt måste andra kunna göra det. Sedan så är det ju så att när man talar om hot och våld mot politiker så ska man vara medveten om att man faktiskt själv är med och sätter tonen för var som är acceptablet och inte. Heta debatter är inte fel, men personliga påhopp är det alltid.

 

Politisk fördelning i olika organ

Nej, någon total rättvis när det gäller fördelning av ledamöter och suppleanter i olika politiska organ kommer vi aldrig att få. Så fungerar inte politiken och det är en omöjlighet, men det finns ju ändå gränser för hur illa det tillåts vara. När det gäller politisk organisation så står det kommunerna – till antalet 290 – väldigt fritt att bygga upp denna. Men, det finns vissa politiska organ som enligt kommunallagen är tvingande. Ett av dem är valnämnden. Innebär då detta att alla kommunfullmäktigepartier finns representerade där? Inte alls faktiskt. I min egen kommun, Huddinge, så finns åtta av tio med men jag tycker personligen att alla borde ha en plats. Dock kan de se ännu sämre ut.

I förrgår så fick jag ett mejl från en före detta kollega i Sorundanet, ett lokalparti i Nynäshamn. De anser att alla partier som finns representerade i fullmäktige också ska ha platser i bland annat valnämnden. Det anser inte de styrande politikerna. I tjänsteutlåtanden angående valnämnden, men även arvodesberedningen samt valberedningen försvarar kommunen att exempelvis valnämnden trots tio fullmäktigepartier endast har fyra av dem i nämnden. Häpnadsväckande är även fördelningen; de två största partierna har åtta av de tio platserna.

Man talar om proportionell fördelning som förklaringen. Visst, så kan man se det, men är det rättvist eller ens rätt? Det går inte att jämföra valnämnden med exempelvis en grundskolenämnd eller kultur- och fritidsnämnd. En valnämnd ansvarar för de politiska valen och även folkomröstningar i de fall de förekommer. Det är en nämnd som är ansvarig för att alla val från kommun till EU genomförs på ett demokratiskt och korrekt sätt. Att då utestänga sex partier känns väldigt märkligt. Har inte alla partiers väljare rätt till insyn i den här viktiga nämnden?

 

Viktigt med dialog

I dag har jag återigen varit moderator på ett möte som lokalpartiet Sorundanet i Nynäshamn hade bjudit in till. Den här gången handlade det om skolan och främst sexårsverksamheten/förskoleklasserna. Nynäshamn är en kommun med både tätort och landsbygd och man står inför en viktiga förändringar framöver. Många föräldrar är naturligtvis oroliga för vad som ska hända för just deras barn. Bor man dessutom på landsbygden så är det stora avstånd som det handlar om ifall man måste byta skola eller börja på annat håll än där som det var planerat.

Med på mötet var förutom flera föräldrar även politiker från olika partier och då bland annat ordförande och vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden samt tjänstemän. Det var bra att det fanns så många beslutsfattare på plats då det kom många frågor. Men det skickades även med förslag och idéer för framtiden, något som jag tycker är positivt. Som förälder är man trots allt den som bäst ser vilka behov som finns. Sedan så måste ju detta kombineras med verkligheten naturligtvis och jag hoppas att man från kommunens sida tar med sig de synpunkter och önskemål som kom fram.

Som före detta politiker och förälder så har jag befunnit mig på båda sidor så att säga. Är man förtroendevald så ska man naturligtvis ta de beslut som är bäst för helheten och man ska även ta hänsyn till ekonomin. Men, precis som det står i den skolutredning som låg till grund för mötet, medborgardialg är mycket viktigt och som förälder så ska man ha möjlighet att påverka. Jag hoppas verkligen att de orden har innebörd och att de inte finns där för syns skull, men jag både hoppas och tror att de som hade kommit i dag blev lyssnade på. Att träffas och prata är viktigt och det är en del av demokratin att det inte bara tas beslut som man inte tillåts reagera på. I höst kommer det även att bli rådslag och då blir det alltså tillfälle för alla föräldrar att vara delaktiga så att det blir så bra som möjligt för deras barn.

 

Sorundanet med flera lokalpartier

Jag skrev om Sorundanet i går och det möte som de höll i söndags. I Sverige finns det ett stort antal lokala partier, faktiskt i snart varannan kommun i landet. På 1970-talet kom de lokala partierna in i våra kommunfullmäktige och i de senaste valen så har det nästan exploderat kan man säga. Vi har i Sveriges riksdag åtta politiska partier, de flesta eller alla finns i våra 290 kommunfullmäktigeförsamlingarna. Den kommun som leder ligan med antal partier är Kiruna med 23 000 invånare och hela tolv partier i fullmäktige.

Förutom riksdagspartierna så finns där även Feministiskt initiativ, Norrbottens sjukvårdsparti, Sámelistu/Samelistan, Knegarpartiet samt Kirunapartiet. Ska man hårddra det så är det egentligen de tre sista som är lokalpartier. Sjukvårdspartier finns det på många håll, fast då främst i landstingen och FI är ett parti som vill in i riksdagen, så dessa är lite annorlunda än övriga icke riksdagspartier. Men det är intressant hur fem av 12 partier har fått ta plats trots att de inte finns med i riksdagen. Röstdelning kallas detta och åt sådant ägnar sig runt en tredjedel av väljarna. Det tyder på medvetenhet och aktiva val vilket är positivt.

Rent allmänt så kan man om lokala partier säga att de ger uttryck för ett missnöje mot de etablerade, men alla partier har ju en gång startat på det viset, eller att man helt enkelt har velat ge uttryck för andra åsikter, men det kan i och för sig också sägas vara en form av missnöje. Det finns givetvis populism och ibland mycket snäva åsikter på vissa håll, men de flesta politiker i lokala partier jobbar hårt och är väldigt seriösa och vill verkligen förbättra i sin kommun och de vill företräda sina väljare genom att lyssna på dem och driva frågor som de anser är viktiga. Partierna fångar dessutom upp väldigt många invånare som aldrig skulle ha blivit politiskt aktiva annars och det är något som är positivt för vår så viktiga demokrati. Att både få bilda och gå med i vilket parti som man vill är en demokratisk rättighet som vi alla borde värna om.

 

 

Är landsbygden värd att bevara?

I går var jag moderator på ett möte om landsbygdens utveckling i Nynäshamn, en av våra Stockholmskommuner. Det var det lokala partiet Sorundanet som hade bjudit in invånarna som bor på landet till ett möte om deras framtid. Ungefär hälften av invånarna i kommunen bor på landsbygden. Här finns historiska lämningar som är värda att bevara, man har vildmark och många gamla byggnader med mera. Sedan så måste det poängteras hur vackert det är. Det är inte svårt att förstå att man bosätter sig i Nynäshamn om man vill bo på landet men ändå ha huvudstaden inom räckhåll.

Jag tillhör inte dem som försvarar landsbygden till varje pris och att man ska kunna bo och leva överallt, i alla fall inte om det sker med ”konstgjord andning”. Men så behöver det för det mesta inte vara utan mycket handlar om politik. Hur väl tar man tillvara på de värden som finns i kommunen och hur bra är man på att hjälpa småföretagarna? Det senare är nödvändigt för att skapa arbeten. Satsar man likvärdigt på fritidsintressen för ungdomarna och hur ser kollektivtrafik och bilvägar ut? Det finns mycket som är viktigt, men det går att lösa om viljan finns.

Sorundanet har utifrån inspiration från ett par andra kommuner tagit fram ett intressant och välskrivet landsbygdsprogram med många kloka och kreativa tankar. Det var det plus rapporten från kommunens landsbygdsutskott som diskuterades i går. Jag är alldeles övertygad om att Nynäshamn har förutsättningar att utveckla både sin tätort och landsbygd och jag önskar dem och Sorundanet lycka till i det arbetet.