Etikettarkiv: utsatta områden

Isabella Lövin tar kriminaliteten med ro…

…men det gör inte jag och många andra. Visst har hon rätt i att Sverige går bra på många sätt och att mycket är positivt. Jag anser därför fortfarande att jag bor i ett av världens bästa länder. Däremot så anser jag att det är ett annat, ett försämrat land, mot för bara fem år sedan. Hur det ser ut om ytterligare några år återstår att se, men jag är inte positiv. Huruvida det blir bättre eller sämre än i dag beror på hur naiva våra folkvalda kommer att vara. Själv så är jag uppriktigt oroad över all grov kriminalitetet och den kostar dessutom multum.

I en intervju i DN kommenterade Lövin situationen så här: ”Jag oroar mig för den verklighetsbild som håller på att sättas och som under valrörelsen riskerar att bli mer och mer negativ kring de problem som Sverige har. Jag är rädd för att det göder destruktiva krafter.” Själv så oroar jag mig för att hon och många andra har en verklighetsfrånvänd bild av landets situation. Även om de flesta områden är bra, de flesta människor sköter sig och så vidare, så finns det alldeles för många som har absolut ingen respekt för vårt land. De går snarare in för att dra ner det och förstöra landets rykte. Det är inte de som oroar sig som är problemet, utan de som ger människor anledning att oroa sig.

Vill vi så kan vi fortfarande ta tag i problemen, men med Miljöpartiets politik så kommer det att gå käpprätt åt skogen. Säker kan man så klart aldrig vara, men man kan på goda grunder anta. Att hjälpa andra människor är inte synonymt med att inte ha kontroll på vilka och hur många som tillåts komma hit och stanna här. Det är heller inte synonymt med att se mellan fingrarna på vissa saker. När man inte tar krafttag emot den kriminalitet som ökar är ytterst obehaglig och även drabbar oskyldiga, så är det det som ökar polariseringen och inget annat. Polarisering är nämligen något annat som oroar ministern.

 

Annonser

Rosengård i Malmö kan faktiskt bli hur bra som helst

Precis som i alla bostadsområden, bra eller dåliga, så är de flesta invånare hyggligt skötsamt folk som bara vill leva ett normalt liv i lugn och ro, men sedan så finns de där elementen som har en totalt motsatt agenda. Tyvärr är det i princip alltid just dessa som ger området dess status och rykte. Att sedan politiker fullkomligt älskar att spä på med uttryck som ”socioekonomiskt svagt område” eller ”utsatt område” gör inte direkt ryktet bättre. Det spelar nästan ingen roll hur mycket vissa kämpar för att visa upp en motsatt bild, en uppmärksammad bilbrand, en vandaliserad polisbild eller vad det nu kan vara gör att det krävs massor för att reparera den skadade bilden som andra människor får av området. Som tillhörande de där vanliga människorna som anser att man istället för att ge sitt område dåligt rykte, ska göra tvärtom, så är det obegripligt att man gör allt vad man kan för att förstöra både för sig själv och sina grannar.

Rosengård i Malmö är ju ett typexempel på detta. Därför så blir jag så glad när jag läser om hur ett nätverk nu byggs upp för att både föreningar och boende ska engagera sig för att förbättra sitt område. Jag hoppas innerligt att de lyckas och det av många anledningar så klart. All kriminalitet och beteendet som sprider skräck kostar pengar, det är dessutom orimligt att människor ska hålla sig inomhus på grund av en stökande minoritet. Att man dessutom faktiskt till och med riskerar att hamna i dödligt våld är helt oacceptabelt. Det som händer försvagar även det sociala kapitalet, något som är väldigt viktigt oss människor emellan.

Rosengård kan verkligen bli ett attraktivt område, men då måste alla bidra och det gäller självklart politiker och myndigheter, men även alla som bor där och inte minst föräldrarna till alla ungdomar som endera stökar eller kan vara de framtida ungdomarna som förstör för alla andra. Se till att kapa svansen och tillväxten av kriminella. Rosengård ligger centralt och borde egentligen vara ett ställe där många skulle kunna tänka sig att bo. Vill man så kan det också bli det. Ett område blir vare sig sämre eller bättre än vad vi gör det till, men det duger inte som boende att luta sig tillbaka och hoppas att grannarna ska ta tag i problemen, sådant här ska vara en solidarisk insats. Lycka till säger jag!

 

Nej, den senaste ambulansstenkastningen lär inte heller få regeringen att vakna

Det har gått så långt så man känner snart mer uppgivenhet än något annat när man läser om allt som händer. Men vi får aldrig bli uppgivna, utan vi måste hålla på och reagera ända tills våra folkvalda vaknar och inser att landet är på väg åt h-e, för det är så som många känner så numera. Jag vet också att många andra tycker att man målar fan på väggen när man säger att det har blivit sämre, men när människor utan att blinka kan kasta sten på en ambulans med ett 2-årigt barn i, ja då anser i alla fall jag att vi är på väg utför. http://www.dn.se/nyheter/sverige/polis-hjalpte-tvaaring-utsattes-for-stenkastning/

Det var ju för övrigt inte makadam direkt som kastades utan tegelstenar. När ska vår regering inse att det är potentiella mördare som vi har att göra med, här är det inte kaffepannan som ska till, utan lås och bom. Varför ska alla vi andra, den laglydiga majoriteten av medborgare, acceptera att våra skattepengar, både miljoner och miljarder, går till dessa onödiga utryckningar? Varför skickar man inte med ytterligare resurser vid varje utryckning, där även hundar ingår och plockar alla delaktiga som deltar i vansinnet? Gör detta varje gång som det sker en utryckning där det är stökigt och visa att det är på de laglydigas sida som rättsväsendet står.

Ibland undrar jag om det ens är lagligt att agera som vår regering och polismyndigheten gör. Politikerna ska företräda oss väljare, men det gör de inte och de vet om det också. Sverige har egentligen ekonomiska resurser när det gäller vad landet behöver, men pengarna läggs på fel saker. Hur kan det vara möjligt att ta pengarna till så fel saker? Skulle man för alla år sedan när detta började, ha stävjat det direkt, så skulle många miljarder ha sparats. Med andra ord så finns det inget parti som har regerat och samtidigt tagit problemen på allvar. Det är stor synd och skam och verkligen inte värdigt ett land som Sveirge, som jag fortfarande hävdar är ett av världens bästa. Men tryggheten tyvärr är mindre nu, det känner man.

 

 

Gårdagens brev

Mejlet som jag skickade till Expressen i går lade jag även ut i en debattgrupp på facebook. Jag var nyfiken på om andra höll med mig eller inte och flera tryckte på gillaknappen. Däremot så gjorde en kvinna ett inlägg och sa att det var nedlåtande att ta upp utbildning i sammanhanget eftersom det är mycket svårare för vissa. Jag ska därför utveckla hur jag tänker lite mer om nu någon annan uppfattade texten som nedlåtande eller okänslig. Jag har nämligen många gånger funderat över hur man bäst skapar ett bra samhälle och vad som leder till att vi människor gör vårt bästa, eller tvärtom. Att som många gör om och om igen tala om vissa människor som svaga eller utsatta, prata om områden som sådana där det inte satsas, trots att ofta mer pengar går till det som många benämner som utsatta områden, och att säga att det inte finns jobb för dessa människor, det är som jag ser det motsatsen mot att bry sig. Det är att mentalt bryta ner andra.

Varför ska en ung människa anstränga sig om vuxenvärlden hela tiden talar om vad illa allt är och att det ändå inte finns något jobb? Det finns jobb, men ibland så tar det lite tid innan man har fixat något. Det finns för övrigt många framgångsrika människor som kommer från utsatta områden (detta i sammanhanget hemska uttryck).

Vidare så ska man ställa krav på människor, det är att bry sig, bara det görs utifrån vad individen klarar av och de flesta klarar av väldigt mycket med rätt förutsättningar. Intelligens är nämligen inte kopplat till gatuadressen, inte heller förmågan till att ta ansvar för sig själv. Jag är inte ute efter att man ska vara okänslig mot människor, tvärtom så känner jag mycket med många, men jag anser att vi alla måste ta ett eget ansvar. Inte skulla jag ha låtit bli att ställa krav på mina barn, då hade de fått det väldigt svårt att klara sig själva som vuxna. När jag har krävt att de endera ska arbeta eller studera så länge som de bodde/bor hemma så finns det kärlek med i det kravet. Det rustar dem helt enkelt för framtiden.

 

Fler och fler invandrare reagerar

Det är så otroligt sorgligt och så onödigt allt det som händer och som har pågått i så många år. Människor som har kommit till Sverige av olika anledningar har här kunnat få den trygget som de saknade i sitt hemland. Vissa har visserligen fått sänkt standard, men för de flesta så har de fått sådant som de aldrig hade kunnat drömma om när man ser till det materiella. För att inte tala om yttrandefrihet, demokrati och allt som är skattefinansierat här. Sverige är fantastiskt, det säger både vi som är födda och uppvuxna här, samt många andra.

Ja det är fantastiskt om vi vill. Men alla vill dessvärre inte, vissa vill till och med nedmontera det fantastiska som vi har byggt upp. Jag blir alldeles tokig på sådant. Det drabbar nämligen alla medborgare och jag menar verkligen alla. När människor förstör egendom och begår personbrott så drabbar det dem som blir utsatta, men det drabbar även övriga i området där det sker. Sedan så drabbar det skattebetalarna kollektivt, för ingen tror väl att vandaler och våldsmän själva betalar vad ”kalaset” kostar? Det drabbar också alla andra genom ökad otrygghet. Människor lever med en ständig känsla av rädsla som är större än förr. Detta är helt oacceptabelt. Några som blir extra hårt drabbade är landsmännen till dem som begår kriminalitet här och det på grund av rasistiska svenskar som tycker att de ska ge igen.

För mig är det helt obegripligt att någon ska behöva försvara sig eller bli påhoppad på grund av utseendet. Hur illa det än är med alla brott som begås av icke etniska svenskar, så måste vi komma ihåg att de flesta människor oavsett färg eller ursprung är bra människor, därför så är det helt oförsvarbart när alla klumpas ihop och blir utsatta för hat av vissa här. Man ska också tänka på att även svenskar begår brott, den biten försvinner lätt när ilskan blir för stor. Det är alltså viktigt att visa att vi inte accepterar det som sker och jag är därför glad att fler och fler invandrare fördömer att vissa utnyttjar landet och förstör det som har tagit generationer att bygga upp. Heder åt dem, för de gör både sig själva och alla andra en stor tjänst.

 

Lämna kaffekannan hemma och visa var skåpet ska stå!

Jag hade inte tänkt att skriva om problemområden i dag igen och om utsatta poliser med flera, men efter att ha sett Agendas inslag som jag hade spelat in, och som handlade om hur det går till i ett stort antal svenska områden, så känner jag inte att det finns något alternativ just nu. Ingen av oss är väl numera omedveten om hur illa behandlade både poliser och vissa andra yrkesgrupper är, men när jag tittade på TV-inslaget med poliserna ute på fältet så blev det så påtagligt så jag riktigt kände hur irritationen steg på ett helt annat sätt än tidigare. Att de vågar arbeta här utan skyddsutrustning är för mig en gåta. Jag är ändå väldigt tacksam över att det finns så många som trots allt gör det. Blir de lika uppgivna och irriterade som många av oss andra så kommer det aldrig att bli någon ordning i dessa områden. Ingen vågar vistas där till sist.

Men det fanns även annat som retade mig i inslaget och det var att SVT berättade att polisen egentligen inte är ute efter att gripa någon, man vill bara skapa ordning och ta tillbaka samhället. Om man ska vara lite raljerande så kanske det är dags att lämna kaffekannan hemma och se till att faktiskt gripa dem som bär sig åt som de gör. En kastad gatsten är ett mordvapen, punkt! Man vet att det pågår omfattande kriminalitet på många håll och oavsett om det är droghandel eller annan verksamhet som man håller på med, så är det trots allt bara en handfull personer som det handlar om. Varför ska många tusen invånare i de här områden drabbas för att en ”klick” som polisen uttryckte det i inslaget, inte kan uppföra sig? Minister Ygeman började med att säga att det är ”för djävligt”; starka ord av en minister i TV. Men sedan då? Både han och kollegan Annie Lööf ville skärpa straffen, få fler poliser på plats med mera, men jag upplevde det inte som att någon av dem riktigt vågade ta steget fullt ut trots att båda sa mycket bra.

Det talades också om den berömda ”svansen” i TV-inslaget från det otrygga bostadsområdet och där hittar man många omyndiga ungar som tycker att de stora kriminella grabbarna är häftiga. Genom svansen så sker också tillväxt och det borde vara självklart att kontakta varenda unges föräldrar för ett ordentligt samtal med dem. Fråga föräldrarna vad barnen gör ute på kvällen när de ska upp tidigt till skolan nästa dag. Berätta att det är kriminella som de hänger med och inte bara sina vanliga kompisar. Arbeta med föräldrastöd där det behövs. Inte en anda gång nämndes något sådant. Varför? Är man fortfarande så rädd för att prata om det ansvar som alla vi föräldrar faktiskt har, så man hellre offrar barnen? För det är faktiskt vad vi gör. Barnen och ungdomarna i svansen är också offer för det som händer. I så många andra sammanhang talas det om att sätta barnen först, men aldrig i dessa. Då är det vuxenvärlden som skyddas. Vi måste inse att 99,9 procent (om man ska gissa) av dem som bor i områdena med problem är skötsamma människor och det är de som låser in sig och inte vågar gå ut när det är mörkt. När ska vi vända på detta och se till att det är de skötsamma boende som ska ha tillgång till sitt bostadsområde och inte de kriminella?

 

Kan vi bromsa främlingsfientligheten i Europa?

Det är sannerligen inte med någon glädje som jag läser om valet i Tyskland och här hemma uttrycks oro för hur det ska gå i Sverige när det är dags för val igen. Tyvärr så går det nog inte att stoppa sådana här strömningar i den omfattning som man önskade, men det måste väl ändå gå att göra någonting? SD har tappat, om än lite, och jag hoppas att de tappar mer framöver. Hur de skulle agera om de fick mer makt vet ju ingen med säkerhet, men med de rötter som de har så finns anledning att vara orolig.

När andra riksdagspartier för diskussioner om sådant som av en del inte anses korrekt så blir de lätt anklagade för att ha blivit bruna eller att vara populistiska. Det kan handla om att vi måste begränsa tillströmningen av flyktingar, eller handla om brottslighet. Hederskultur är en annan sak som en del inte alls vill accaptera att den finns, utan hellre talar om män i största allmänhet.

Vi är olika beroende på vår bakgrund och innan vi erkänner det och gör något åt de problem som finns så kommer motsättningarna att fortsätta eskalera. Jag drog verkligen efter andan när jag lyssnade till läraren som på TV berättade hur synisk han hade blivit efter att ha jobbat med invandrarelever och det förakt som vissa av dem och deras föräldrar hade visat svenska lärare med flera. Vill vi att fler ska bli så, ja, nästan hatiska? Jag vill det inte, men ska vi förhindra det så måste vi våga prata om det som sker. Sedan så tar vi tag i problemen och vi kämpar på tills vi har löst dem.

Ni som förfasar er när de etablerade partierna äntligen vågar prata om dessa viktiga frågor, sådana som borde ha lösts för decennier sedan: vilket är bäst, att SD får mer makt och inflytande eller att de andra partierna hanterar frågorna? Vi har ett val här, för vi kan fortsätta blunda och då är i alla fall jag rädd för vart vi kommer att hamna. Vi måste se till så att inte motsättningarna blir ännu större, både för vår egen skull och för dem som kommer hit.