Etikettarkiv: Wallenborg

”MSB behöver en erfaren myndighetschef”

Exakt så sa inrikesminister Morgan Johansson efter att Dan Eliasson fått sparken och i stället ska leda MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Visst har han erfarenhet, av inte mindre än hela tre stora myndigheter, men vad hjälper det när inte resultaten blir vad de borde och missnöjet har varit så stort så att det har varit massuppsägningar bland polisen?

Det är väldigt många diskussioner om hur många poliser som vi behöver och hur många som utbildas, men alla som har sagt upp sig då? Det är inte bara det att de har försvunnit, de har tagit med sig mycket kunskap och erfarenhet som en nyutexaminerad omöjligt kan besitta. Ser inte Socialdemokraterna att det är ett stort problem? Varför lät de honom hållas så länge trots massuppsägningar i protest? Hur kan man köra över en hel kårs uppgivna protester? Jag undrar igen vad hållhaken är.

Nu ska Säpo-chefen Anders Thornberg ta över som rikspolischef och jag hoppas verkligen att han lyckas vända skutan och göra polisen till den myndighet som den ska vara. Förhoppningsvis så kommer många av poliserna tillbaka till sina jobb. Sedan så hoppas jag att vi slipper se några fler armband och att man istället gör vad som ska göras när grova brott sker. Vad de åtgärderna är vet säkert polisen bäst själv, och jag har gott hopp inför framtiden. Lycka till Anders Thornberg!

 

Annonser

Många partier i kommunfullmäktige

Jag bloggade nyligen om alla lokalpartier som ställer upp i kommunfullmäktigevalet i höst. Men det är inte bara i Storstockholm som det finns många lokala alternativ. Runt 200 partier ställer upp i kommunalvalen. Så har det varit flera gånger nu efter att ökningen av dem har blivit så stor. De har i och för sig alltid funnits där parallellt med riksdagspartuerna, men de är fler nu för tiden.

Men av dessa ungefär 200 partier så finns även riksdagspartierna med, och partier med riksdagsambitioner, så som exempelvis Feministiskt Initiativ. Huruvida de får stanna kvar ute i kylan när det handlar om mandat i riskdagen återstår att se. Med tanke på att det även finns flera andra som vill in där så börjar det bli rätt trångt. Ja, platserna förblir ju 349, men trängseln för att ta sig in har blivit större.

Även om många lokalpartier inte tar sig in i fullmäktige, så gör de flesta det. Däremot så kommer och går många. Vissa lyckas hänga kvar i decennier och blir en bra motvikt till de andra och de kanske ingår i den politiska ledningen. Men förr eller senare så avvecklas de. Lite sorgligt kan man tycka, men de flesta har ändå åstadkommit mycket under den tid de hade. Det handlar ju också om vilka frågor man har drivit. En del partier engagerar sig i en enda fråga och när de har nått sitt mål så avvecklar de partiet. Eller också så röstar väljarna på annat när de anser att det partiet skulle göra är avklarat. Men oavsett vad så kommer vi alldeles säkert få se gamla partier försvinna, och många nya som kommer in.

 

”Den fria sexualiteten har allvarliga baksidor”

Som ni ser så är rubriken ett citat och inte något som jag själv anser. Jag tror nämligen inte att fri sexualitet leder till fler övergrepp, utan att brist på moral och medkänsla gör det. Sådant har man inte mer eller mindre av utifrån om man är gift eller ej, eller om man har sexualla kontakter utan att ha ett förhållande med personen ifråga. Debattartikeln kommer från något som heter Claphaminstitutet, en kristen tankekedja. https://www.expressen.se/debatt/den-fria-sexualiteten-har-allvarliga-baksidor/

Per Ewert som har författat artikeln förespråkar sex inom äktenskapet. Gamla kristna värderingar ska råda, även för människor som inte vill ha dem. Är man gift så ska det självklart vara där som man har sex, jag instämmer, men om man nu inte är gift, ska man då leva i celibat menar han? Dessutom så finns det många inom kyrkan som är emot homosexuella äktenskap. Hur ska de personerna göra? Nu har vi tack och lov kommit längre här i Sverige än i många andra länder och alla får gifta sig med den de vill. Men jag tolkar Ewert som att han och hans gelikar helt sonika vill bestämma över homosexuella och tvinga dem till celibat där inte äktenskapsmöjligheten finns.

Debattinlägget är ett i raden av #metoodebatterna och den kopplar samman mäns övergrepp med den fria sexualiteten. Några exempel på män som figurerat nämns också, och det intressanta i kråksången är att de flesta män som vi har kunnat läsa om är just gifta. Hur går detta ihop? Det kan man verkligen undra. Resonemanget faller så klart helt platt. Ewert ”glömmer” också alla våldtäkter som sker och genom tiderna har skett inom äktenskapet. En skitstövel är en skitstövel, gift eller ej. Det är moral och respekt för andra som vi måste få mer av, för man botar inte en sexualförbrytare genom att tvinga in honom i ett äktenskap.

 

Stefan, var är du?

Det är kris just nu, Stefan Löfven. Det är kris i Transportstyrelsen och vi vill ha ett uttalande från dig. Vad visste du, Ygeman och andra? Varför tog ingen revisorns flertaliga påpekanden på allvar trots att hon sa till generaldirektören och andra att man begår flera lagbrott? Jo, du är värd att ha semester precis som alla andra människor och jag är övertygad om att du behöver den mer än många dessutom. Men det är kris just nu, så dessvärre måste du nog ta en paus i ledigheten, du är nämligen vår statsminister och vi vanliga väljare är oroliga och vill veta vad som egentligen pågår.

På tisdag ska Anders Ygeman, som är vår inrikesminister, komma till justiteutskottet för att berätta vad han vet och vad han har vetat. Kommentarer kring detta, Löfven? Till Sveriges Television svarar din pressekreterare så här på frågorna:

”Kan vi få en motivering till varför statsministern inte vill kommentera Transportstyrelsen-händelserna?

– Nej, jag har ingen kommentar, säger Löfvens pressekreterare Adriana Haxhimustafa till SVT Nyheter.

Ingår det inte i hans roll att uttala sig för allmänheten när så allvarliga anklagelser riktas mot hans ministrar?

– Jag har ingen kommentar.

Vet du när vi kan vänta oss ett uttalande?

– Nej.”

Det är naturligtvis högst anmärkningsvärt och det är självklart att alla inblandade politiker oavsett nivå måste lämna sina uppdrag om det visar sig att de har suttit på information om lagbrott eller varit en del därav. Det är alldeles uppenbart att statsminsitern sitter och funderar över hur han ska hantera situationen, för här ligger inte bara en hund begraven, utan det närmar sig nog en hel hundkyrkogård när landets högste politiker vägrar uttala sig i det här läget.

 

Varför religion inte ska gå först

Många hänvisar till religionsfrihet och kräver gång efter annan särbehandling. Det kan vara på en fotbollsarena, arbetsplats, utbildning, simhall eller någon annanstans. Man vill inte anpassa sig efter regler som handlar om klädsel, uppgifter som ska utföras, likvärdigt bemötande av kvinnor, män eller homosexuella. Det kan handla om att man inte ens vill vistas på samma plats som vissa personer och därför kräver uppdelning av oss människor.

Det finns massor av saker som påverkas av religion och visst ska vi vara tillmötesgående i de fall som det inte påverkar omgivningen. Alla måste få leva sitt liv som de vill så länge det inte skadar andra eller påverkar dem negativt på annat sätt, kostar samhället extra pengar och så vidare. Det är grunden i en demokrati, att vi ska få tyckta och leva som vi själva vill. Men när det gäller religion kontra det allmänna och det gemensamma och där vi möts på samma arena så att säga, så finns det en del att tänka på.

Det finns så otoligt många livsåkådningar och de ska kunna samsas om vi vill leva i en demokrati med fred. Därför så måste stat och religion särskiljas. Dit har vi i Sverige kommit. Kyrkan talar inte längre om vad vi ska tycka, att vi måste tro på gud, hur vi ska klä oss och vem vi ska välja som livskamrat. Nu finns det återigen starka krafter som försöker blanda in religion i vår vardag så att omgivningen ska anpassa sig i stället för tvärtom. Där måste vi våga värna om det sekulära samhället, för det är endast i ett sådant som alla livsåskådningar får plats. Avslutningsvis så kan man inte grunda ett samhälle på just vad ordet innebär: en tro på något.

 

Vad säger de politiska partierna om dödshjälp?

Ja det ska väl vara enkelt att ta reda på tänkte jag. Det borde väl stå på deras sajter vad de anser om den saken, så jag gick in på var och en och sökte på ordet ”dödshjälp”. Hur många träffar blev det då? På Moderaternas, Socialdemokraternas och Miljöpartiets sajter, vilka var de första jag sökte på, så blev det inte en enda träff!!! Däremot så fick jag träff hos Vänsterpartiet, men bara en enda och det var ett debattinlägg från förra året från en enskild medlem. Fast det är i alla fall mer än ingenting. Här kan ni läsa det och Staffan Norberg som har skrivit om dödshjälp är positiv och vill att partiet ska jobba för ett införande. http://www.vansterpartiet.se/vansterpress/vansterpartiet-borde-ge-sitt-stod-till-aktiv-och-frivillig-dodshjalp-2

Hos Liberalerna blir det flera träffar och första träffen är partiets ståndpunk och de säger nej till dödshjälp: https://www.liberalerna.se/politik/dodshjalp/# Det är med viss förvåning som jag konstaterar detta eftersom det är ett parti som är väldigt inriktat på individen och dess rättigheter till åsikter och egna beslut. Nästa parti som det blir flera träffar hos är Centerpartiet, vilka tar tydligt avstånd från dödshjälp. https://www.centerpartiet.se/var-politik/politik-a-o/vard-och-omsorg/dodshjalp.html

Hos Kristdemokraterna får jag inte heller några träffar, vilket faktiskt förvånar mig. Så till sist, vad säger då Sverigedemokraterna, vårt åttonde riksdagsparti? Ingenting de heller. Det är intressant att så många inte ens berättar var de står i frågan, samt att flera tar avstånd och det enda positiva som jag får fram är ett enskilt debattinlägg. Hur kan en fråga som berör alla, alltså döden, vara en ickefråga hos så många riksdagspartier? Jag kommer absolut att ta reda på mer om det här.

 

”Alla som kan arbeta ska arbeta”

Så sa finansminister Magdalena Andersson i senaste programmet av Bara politik. (Jo jag vet, det var förra onsdagen, men det är först nu som jag har haft chansen att se det.) Hur som helst så är det positivt att hon säger så, eftersom Socialdemokraterna gärna delar ut bidrag och förr var ivriga att förtidpensionera arbetsföra människor. Frågan är bara om hon har partiet med sig. Jag hoppas verkligen det och kanske har samhällets förändringar gjort att de inser det felaktiga i att människor ska kunna gå på bidrag ett helt arbetsliv.

Men alldeles för många har levt på det viset även under Moderatstyrda regeringar och jag tror helt enkelt att det till stor del har berott på flat- eller feghet. Att kräva något av någon som säger sig inte klara av det ger lätt reaktioner från omgivningen. Men sakernas tillstånd ändrar alltid på sig och låter man pendeln svänga för långt åt ena hållet så riskerar den att svänga för långt åt andra också. Med andra ord: jo, alla som kan ska jobba, men man måste inse att inte alla alltid kan.

Sedan så kan arbetsförmågan vara medsatt och då är det bätte att man jobbar det som är 100 procent för en själv, vilket i praktiken kan vara 25 procent av arbetstiden. Där borde flexibiliteten bli mycket större, för risken är att sjuka tvingas arbeta mer än vad de klarar av, eller att de bli sjukskrivna helt, vilket kan vara väldigt nedbrytande då ett arbete handlar om så mycket mer än inkomst, inte minst sociala relationer. Men jag vill tro gott om våra politiker och ser fram amot bättre arbetsmarknadspolitik oavsett parti och regering.