Att anpassa sig efter religioner

Häromdagen så var det en kvinna, Zeinab Hamie, som valde arbetslöshet framför sommarjobb på grund av att arbetsplatsen krävde kortärmat när hon jobbade. I dag så har barnmorskan Ellinor Grimmark valt att gå till Europadomstolen i Strasbourg för att få sitt ärende prövat. Jag har själv varit på studiebesök hos Europarådet och vet att det finns många angelägna och viktiga ärenden som människor vill få prövade. Det här anser jag inte vara ett av dem.

Så här säger Europadomstolen själva på Europarådets webbplats: ”Europarådet är kanske mest känt för Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Det är till denna som enskilda personer i medlemsländerna kan klaga när de anser att det nationella rättsväsendet inte skyddat de mänskliga rättigheter som lagts fast i Europakonventionen för skydd av mänskliga rättigheter.”

Men även om jag inte anser att det här är ett ärende som ska uppta tid från domstolen, då barnmorskan faktiskt har sökt ett jobb där det ingår uppgifter som hon inte tänker utföra, så tycker jag att det är hennes mänskliga rättighet att få saken prövad. Däremot så kan man fundera över hur människor utnyttjar systemet för egen vinning. Alla håller naturligtvis inte med mig här, men jag är övertygad om att majoriteten gör det. Det är bara att titta på reaktionerna angående det som hon driver.

 

Barnmorskan diskriminerades inte

Igår föll arbetsdomstolens dom mot barnmorskan Ellinor Grimmark: hon blev inte diskriminerad när hon sökte jobb men inte fick dem. Det är vid det här laget mer än välkänt att anledningen är att hon vägrar att utföra aborter. Att hjälpa ett våldtäktsoffer är alltså uteslutet för henne. Hellre ett oönskat barn utan far än att hjälpa ett offer att få abort. Att behöva föda ett barn som kommit till på den vägen är inte en anledning att få hjälp, för när det gäller abortmotståndare så finns det inga anledningar någonsin.

Jag läste en hel del kommentarer till domen igår och det var knappt en enda som innehöll invändningar. Det ger en hopp om mänskligheten. Däremot så ser inte alla allvaret i att inte få samvetsfrihet, för hon har försvarare. I Italien är det exempelvis endast 30 procent av läkarna som utför aborter på grund av samvetsfrihet. Kvinnor gör abort ändå så fostret får många gånger avsluta sitt liv i alla fall. Detsamma gäller dessvärre även kvinnorna som söker andra vägar. Trots detta så vägrar alltså många av personalen att utföra aborter.

För egen del så anser jag inte att vården ska anställa människor med den inställningen. Patienten i fokus heter det, och ingen kvinna ska behöva känna obehaget av att det kan finnas personal som inte skulle hjälpa henne. De rabiata i sammanhanget skulle inte hjälpa kvinnan under några omständigheter och det är ytterst allvarligt om man väljer vårdarbete. I en utsatt situation så ska man självklart få hjälp. Nu återstår att se om det här överklagas till Europadomstolen (vilket är högst sannolikt) och vad som i så fall händer. Själv känner jag stor oro och även obehag inför detta. Vi får ändå hoppas på det bästa.